Forskande bolag stödjer åtgärder mot antibiotikaresistens
Åtgärderna från regering och myndigheter mot bristen på penicillin ger positiva effekter under hösten, anser de forskande läkemedelsföretagen Lif. Både läkemedelsförsörjningen och arbetet mot antibiotikaresistens gynnas, enligt Lif.
Bengt Mattson, Läkemedelsindustriföreningens expert på miljö och hållbarhet, anser att åtgärderna ger effekt.
Lifs expert Bengt Mattson säger på organisationens hemsida att den hotande lagerbristen och systemfelen delvis åtgärdas av den justering av takpriserna som Svensk Farmaci skrev om i onsdags.
De bakomliggande orsakerna till penicillinbristen är, enligt Mattson, konjunkturläget i Sverige och att efterfrågan globalt har ökat. Kriget i Ukraina och pandemins effekter finns med i bakgrunden. Det skapar störningar i leveranskedjorna och minskar tillgången till komponenter.
— Att höja priserna på äldre antibiotika (…) åtgärdar en del av problemet, säger Bengt Mattson.
Förslaget om en ny ersättningsform (kallad Netflixmodellen) bidrar även den till att tillgången till äldre antibiotika säkras, enligt Mattsson. Utan den kan det bli en ren förlustaffär att sälja produkterna. Det här är kritiskt för att motverka såväl läkemedelsbrist som antibiotikaresistens, säger Mattson.
— Det är viktigt att kunna använda (…) smala antibiotikapreparat som är avsedd för en viss typ av infektioner och inte tvingas sätta in bredare sorter som slår mot många olika typer av bakterier spär på resistensutvecklingen.
Bengt Mattson talar för att utreda en nordisk produktionskapacitet inom smalspektraantibiotika för att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens.
Svensk Farmaci skrev nyligen om att lagren av antibiotika är på väg att sina på landets apotek. Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, har sedan nyanserat bilden av bristsituationen. Läget är problematiskt, men antibiotika kommer att finnas för patienterna, kan man sammanfatta honom.
