Förre vaccinsamordnaren: Så stoppas antibiotikabristen
Läkemedelsbristen kan vara avvärjd inom något år och genom avtal som ger tillverkarna garanti att medlen säljs kan tillgång till exempelvis antibiotika säkras, säger Richard Bergström till SR Ekot.
Sveriges tidigare vaccinsamordnare Richard Bergström.
Bristen på läkemedel och i synnerhet antibiotika har blivit värre. Under sommaren har det rått brist på bland annat Kåvepenin, som har restnoterats hos Läkemedelsverket.
Men restnoteringar av mediciner kan undvikas menar Richard Bergström, tidigare vaccinsamordnare i Sverige och i dag Europachef på analysföretaget Iqvia. Ett sätt är att skapa mellanlager hos grossister och apotek av mediciner som det råder brist på.
— Det finns ju flera typer av läkemedel. Du har de som är kroniska läkemedel för exempelvis astma och hjärt – och kärlsjukdomar som du hela tiden måste säkerställa att du har tillgång till. Då kan man faktiskt kräva och betala för att grossisterna och apoteken har ett extra lager på några månader, säger Richard Bergström till Sveriges Radio Ekot.
För medicin för mer akut bruk kan man ha ett central lager och ge tillgång till de länder som behöver dem bäst säger Rickard Bergström. Och ett liknande lager för pandemimedel som covidvaccin som fortfarande finns lagrat på hemlig plats i Europa
Under pandemin garanterades industrin att få sälja om de tog fram säkra och effektiva vacciner. I dag måste fler beslutsfattare bli medvetna om hotet om antibiotika resistensen och skriva motsvarande avtal som garanterar nuvarande och framtida antibiotika anser Richard Bergström.
Genom avtal som ger tillverkarna garanti att medlen säljs, kan tillgång till exempelvis antibiotika säkras och fördelas till länder där behovet är stort.
— För det första så är det medvetandet om att problemet finns hos politiker och andra. Det andra är helt enkelt att man ger EU-kommissionen i uppdrag precis som man gjorde med covid-19 vaccinerna att skriva sådana här förköpsavtal även för antibiotika. Där gäller det att europeiska läkemedelsverket bestämmer då vad som är viktigt att ha, säger Richard Bergström till Sveriges Radio Ekot.
Med en sådan modell tror Richard Bergström att läkemedelsbristen kan vara avvärjd in om något år, men för att ta fram nya antibiotika så dröjer det längre.
— Den andra utmaningen som vi har med nya antibiotika, helt nya antibiotioka, där kommer det att ta betydligt längre tid.
Läs mer:
Nya larm om penicillinbrist från läkare och myndighet
