Staten vill öka lager av äldre antibiotika med morötter till bolagen

För att uppnå målet ska en ny ersättningsmodell som uppmuntrar bolagen till lagerhållning utredas i en förstudie som slutförs före nyår. Samtidigt ska Folkhälsomyndigheten göra ett urval av produkter och slå fast priser på dessa. Utgångspunkten är den förra regeringens utredning från 2021. Till uppdraget hör även att Folkhälsomyndigheten ska utreda samarbete eller samordning med de övriga nordiska länderna om ersättningsmodell för äldre antibiotika.

Problemet är väl känt. Brist på antibiotikaprodukter hotar en ansvarsfull antibiotikaanvändning. När förstahandsvalen saknas är risken att produketer som gynnar antibiotikaresistens används.

En oroväckande ökning av bakterier som är resistenta mot antibiotika skedde under fjolåret. Det framgår av en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Där framgår också att antibiotikaanvändningen i Sverige ökade.

Den mest oroande ökningen gäller bakterier med ESBL-CARBA (se faktaruta), som kan ge svåra infektioner där behandlingsalternativen är få. ESBL-CARBA kan framför allt innebära stor risk för sjukhusvårdade och multisjuka personer. Under fjolåret redovisades 240 fall. Ökningen har varit tydlig de senaste tio åren.

Staten vill stärka tillgången till såväl nyare som äldre antibiotika men behöver vässa verktygen. 2021 gav dåvarande regering tre myndigheter i uppdrag att analysera vilka antibiotika som behövs men som försvunnit från marknaden, och vilka hinder som finns för att de ska kunna tillgås.

Och så sent som i maj i år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att öka tillgängligheten till nya effektiva antibiotika utifrån en ersättningsmodell (ibland kallad Netflixmodell) som går ut på att staten garanterar läke­medels­bolagen en viss intäkt i utbyte mot att läkemedlet är tillgängligt i Sverige. Svensk Farmaci skrev om detta i juni.

Det nya uppdraget som gavs i veckan ligger i linje med detta, men handlar alltså om äldre och väl fungerande antibiotika.

Olle Aspevall, överläkare och sakkunnig utredare på Folkhälsomyndigheten, säger på hemsidan att ökningen av antibiotikaresistens är oroande. Samtidigt har Sverige i ett globalt perspektiv ett jämförelsevis gott läge tack vare ett långvarigt och brett arbete inom human- och veterinärmedicin, säger han.

— Globalt sett är problemen större och risken för spridning över landsgränser ökar alltmer men vi behöver fortsätta det nationella arbetet även här, säger Olle Aspvall på hemsidan.

Antibiotikabristen har uppmärksammats av EU under det svenska ordförandeskapet första halvåret 2023. Den 17 juli kom en styrgrupp inom läkemedelsmyndigheten EMA med rekommendationer till medlemsländerna om hur en ny bristsituation kan förhindras i vinter när risken för luftvägsinfektioner ökar. Se till att tillverkarna kan öka tillverkningen vid behov, lyder uppmaningen.

Ökningen av resistens och antibiotikaanvändning kan delvis förklaras med att vi har återgått till gamla mönster efter Covid 19-epidemin när det gäller resande och kontakter. Men det är inte hela förklaringen till problemen. Det krävs fortsatt systematiskt arbete, anser Folkhälsomyndigheten.

Den ökade antibiotikanvändningen, som redovisas i rapporten, handlar framför allt om behandling av luftvägsinfektioner. Försäljningen av antibiotika under 2022 är dock inte tillbaka på nivåerna före pandemins utbrott, vilket Svensk Farmaci skrev om i februari.

Läkartidningen beskriver i en artikel bakgrunden till modellen är att Sverige använder antibiotika på ett ansvarsfullt sätt, vilket har gjort att nya antibiotika används mindre i Sverige än i andra länder. Detta har i sin tur ofta lett till låga intäkter för företagen som säljer antibiotika, vilket har gjort att Sverige blivit en mindre attraktiv marknad, enligt Socialdepartementet.

Socialminister Jakob Forssmed, KD, har i en presskommentar till detta sagt att om vi inte fortsätter att hålla tillgången till antibiotika hög så riskerar Sverige att inte prioriteras som marknad för de viktiga läkemedlen.

— Detta kan drabba den svenska sjukvården hårt och hårdast drabbas de patienter som genomgår cancerbehandlingar och transplantationer och också nyfödda, säger Jakob Forssmed.