Avloppsvatten gynnar resistens mot antibiotika

Att avloppsvatten innehåller rester av antibiotika som kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier är känt sedan tidigare. De nya rönen pekar mot att avloppsvatten också har egenskaper som gör att resistensgener kan påbörja sin resa från ofarliga bakterier till de som orsakar sjukdomar.

Forskarna utgick ifrån att det inte räcker med antibiotika för att generna ska bli rörliga. Arten som bär resistensgenen i sin kromosom måste vara närvarande, liksom specifika dna-sekvenser som kan ge resistensgenerna förmågan att förflytta sig.

Genom att analysera dna från tusentals prover från olika miljöer kunde forskarna identifiera var alla nyckelkomponenter fanns tillsammans. Till författarnas förvåning var det inte i tarmen hos människor, eller hos djur, utan i avloppsvatten från hela världen.

— För att bekämpa antibiotikaresistens kan vi inte bara fokusera på att förhindra spridningen av de resistenta bakterier som redan är i omlopp, vi måste också förhindra eller fördröja uppkomsten av nya varianter, konstaterar Fanny Berglund, forskare inom antibiotika­resistens på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.

Forskargruppen har publicerat flera andra studier som visar att det finns en stor variation av olika resistensgener i miljön, många fler än de resistensgener som vi i dag ser i sjukdoms­framkallande bakterier.

Detta gör miljön till en stor källa av nya resistensgener som en efter en får förmågan att hoppa mellan arter, för att så småningom hamna i sjukdomsframkallande bakterier. Att förorena miljön med antibiotika är alltså ingen bra idé, menar forskarna.

— Det är mycket fokus på att minska antibiotikaanvändningen hos människor och djur. Detta är förstås viktigt, men vår studie visar att vi också måste vara uppmärksamma på vårt avloppsvatten, eftersom det här verkar vara en plats där nya varianter av antibiotikaresistens kan utvecklas, avslutar Fanny Berglund.