”De nya läke­medlen innebär ett paradigm­skifte”

I stora randomiserade studier har GLP-1-receptoragonister visat sig ha en kraftig effekt på viktnedgång. Med liraglutid (Saxenda) minskar kropps­vikten med drygt fem procent och med semaglutid (Ozempic, Rybelsus och Wegovy) går patienterna ned närmare 15 procent av sin kroppsvikt efter ett drygt års behandling. Dessa båda substanser är redan godkända inom EU för behandling av obesitas, fetma. Godkänt mot diabetes, men ännu inte mot obesitas finns även tirzepatid (Mounjaro), en GLP-1- och GIP (glukosberoende insulinotropisk polypeptid)-analog som, enligt studier, minskar kroppsvikten ännu mer än semaglutid.

— När vi fick de här nya läkemedlen, och ser vad som är på gång in, blir det här ett paradigmskifte. Det kommer att förändra hur vi ser på obesitas och hur vi jobbar med det, säger Ylva Trolle Lagerros, docent och överläkare vid Överviktscentrum i Stockholm.

Efter att semaglutid god­kändes för obesitasbehandling i USA har efterfrågan blivit så stor att det lett till en global brist på preparatet.

GLP-1-analogerna har många funktioner i kroppen, men trots det har behandlingarna förvånansvärt få biverkningar. De vanligaste är övergående illamående, kräkningar och diarréer samt reaktioner vid injektionsstället, enligt Ylva Trolle Lagerros.

Men en fråga som ännu inte är fullständigt besvarad är vilka långtidseffekter som kan uppstå av behandlingen? I djurstudier har det rapporterats om cancer i sköldkörtelns C-celler, något som inte kunnat visas hos människa. I USA pågår en 15-årsuppföljning som ska titta på förekomsten av sköldkörtelcancer, något som Ylva Trolle Lagerros välkomnar. Men hon menar sam­­-­tidigt att riskerna inte ska överdrivas.

— Personer med diabetes har behandlats kontinuerligt sedan semaglutid godkändes 2018 och obesitaspatienter behandlas ju bara under en period då man tillsammans med en dietist ska skapa nya levnadsvanor, säger hon. 

Läs mer >> Så fungerar diabetesmedlet Semiglutid som viktminskare