”Hur länge jag har varit på TLV? Alltid”

Han visste det inte från början. Men när väl Niklas Hedberg bestämde sig för vad han skulle bli gjorde han det fort.

— När jag gick på gymnasiet fanns väljayrkemässa. Man bussade alla gymnasisterna till Sollentuna och när jag klivit innanför portarna tog det två minuter att se den monter som farmaceutiska fakulteten i Uppsala hade tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som då hette Sveriges farmacevtförbund. Där träffade jag en kompis, Björn Wettermark, som var nästan färdig apotekare och på den vägen är det. Där och då bestämde jag mig för vad jag skulle bli, säger Niklas Hedberg.

— Min farmor sa: ska han bli apotekare? När hon växte upp i en svensk småstad på 1910- och 1920-talet var apotekaren en av dem som tillsammans med provinsialläkaren, prosten och borgmästaren spelade bridge på stadshotellets veranda och drack punsch.

Vi träffas på Tandvårds- och läkemedels­förmånsverkets (TLV) lokaler på Kungsholmen i Stockholm dit han kom, och där han valde att stanna.

— Det är ett av livets bananskal att jag hamnade här. När jag tog examen var jag lockad av ett bra men gärna lite coolt jobb. Jag blev läkemedels­konsulent men kände efter 2,5 år att det inte riktigt passade mig. Jag såg en annons från Riksförsäkringsverket, sista anmälningsdag i dag. Jag tänkte vad tusan! Jag skickade in ansökan innan jag gick och la mig, kom på intervju och fick jobbet.

Den 1 oktober 2001 började Niklas Hedberg sitt nya jobb som projektledare och handläggare. Men bara efter ett par dagar, den 3 oktober,
fick han veta att befintlig verksamhet på Riks­försäkringsverket skulle läggas ned och flyttas till ny myndighet, Läkemedelsförmånsnämnden (LFN). Personalen erbjöds att följa med.

— Per Gessle säger att man ska ha talang, tur och tajming. Det här var väl då alla tre!

2008 blev LFN Tandvårds- och läkemedels­förmånsverket (TLV).

Niklas Hedberg blev medicinsk utredare, och sedan avdelningschef. Myndigheten hade en chefsjurist och en chefsekonom, och dåvarande generaldirektören tyckte det skulle vara mer ”symmetriskt” om det också fanns en chefsfarmaceut.

Niklas Hedberg fick jobbet 2014 och har sedan dess haft möjligheten att utforma tjänsten. Själv beskriver han rollen som en senior rådgivande roll som är förankrad i farmaceutiska frågor,
där han ger råd och stöd till både generaldirektör och till myndigheten som helhet.

Under åren har han arbetat alltmer internationellt. När myndigheten 2016 aktivt gick in i EUnetHTA-samarbetet så kom Niklas Hedberg in i Executive Board och när man skulle byta från en director till en ordförande så valdes han 2018.

Där satt han som ordförande i tre år och blev sedan även vald för styrelsen för EUnetHTA21.

— Jag får ofta frågan hur länge jag har varit på TLV och ibland svarar jag då: alltid. Det ger ett perspektiv och ett bidrag till det organisatoriska minnet. Jag får en hel del frågor och får vissa uppgifter som baseras på det. Men det gäller att se till att jag är relevant och adekvat i Sverige i dag så att det inte blir något som till hälften är baserat i gammal skåpmat och andra hälften i Bryssel. Jag jobbar här, jag är anställd på TLV och försöker bidra och vara aktiv i våra regeringsuppdrag och våra utvecklingsprojekt.

I december 2022 fick han ytterligare ett uppdrag då han utsågs till vice ordförande i The HTA Coordination Group, HTACG. En EU-samordningsgrupp för unionens alla ”Health Technology Assessment”-myndigheter såsom TLV i Sverige.

— Åtminstone halva TLV och en bit av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) berörs av den nya lagstiftningen. Vi ska göra den medicinska utvärderingen tillsammans. Läkemedelsverket och EMA tar beslut om ett läkemedel är bättre än sina biverkningar. Vi ska ta reda på om den är lika bra eller bättre än det som redan finns? Sedan hur mycket bättre? Sedan i det svenska systemet: vad är det värt? Men de första frågorna om hur det förhåller sig till det som redan finns, det är det som det europeiska samarbetet fokuserar på.

— Det blir ingen egen myndighet som vi har på godkännande sidan, EMA, utan det blir en samordningsgrupp som är navet i den nya lag­stiftningen och det är där medlemsstaterna
kommer samman och fattar beslut.

Så det blir ett beslutande organ?
— Ja, det blir ett beslutande organ även om det fortfarande finns vissa oklarheter kring vad de besluten får för status. Samordningsgruppen beslutar att fastställa en rapport och sedan kan EU-kommissionen besluta att publicera den rapporten och då får den betydelse för till exempel hur man applicerar den i hälso­ekonomiska resonemang på varje lands nivå.

Bara två personer i HTACG har en specifik inriktning; Niklas Hedberg för läkemedel och Marco Marchetti, från Italien, för medicinteknik.

Vilken tyngd får det att du från Sverige får ett sådant uppdrag?
— Det är en väldigt bra fråga och vi har ju inte börjat att fatta besluten än så det vet vi inte riktigt. Men jag får en möjlighet att sitta med i presidiediskussionerna med EU-kommissionens sekretariat så jag får en mycket bättre förståelse, en bättre informationsmängd och jag får möjlighet att i förberedelsearbetet lägga in mina, TLV:s och Sveriges uppfattningar.

Vad fungerar bra respektive mindre bra i Sverige jämfört med övriga länder när det gäller systematiken kring läkemedel?
— I grunden är jag väldigt positiv till grund­tanken i den svenska systemet. Det är inte perfekt men ett väldigt bra system för den som vill ha förutsägbara beslut som gagnar jämlik vård. Om man accepterar förutsättningarna att resurserna är ändliga så behöver någon göra prioriteringsbeslut.

Du har sagt att Danmark, Nederländerna och Sverige har de effektivaste generikasystemen. Hur märker vi det tydligast?
— Det ser vi på prisnivåerna. Just nu har vi inflation och pristryck och vi pratar mycket om brist och tillgänglighet. Men vi ser inte jättestora bristsituationer inom periodens vara-systemet. Det finns många produkter att välja på till väldigt låga priser. Inom vissa grupper ser vi att vi kan ha pressat ned takpriserna så långt att det skulle kunna bli ett hot mot att läkemedlen finns kvar på sikt. Därför jobbar vi med den frågan genom en dialog med branschföreträdarna.

Det pågår en stor översyn av lagstiftningen inom EU och en ny lag väntas komma under våren, vad ser du som viktigast i en ny reformerad EU-lagstiftning kring läkemedel?
— Det är mer Läkemedelsverket än vi som berörs av lagstiftningen som sådan men det viktiga är att vi har ett system som fortfarande levererar säkra och effektiva läkemedel. Det jag tycker är så bra är att man säger att man måste balansera innovation och tillgänglighet av de bra läkemedlen med att vi har råd med dem. Det som på engelska heter affordability som är svårt att översätta för det är inte riktigt finansiering utan mer varifrån ska vi ta pengarna. TLV har ingen budget för läkemedlen och vi behöver därför inte se till att budgeten går ihop. Men vi kan ändå inte bevilja läkemedel till hur höga priser som helst. I förslaget till ny lag kan jag sakna de konkreta förslagen på hur den här balansen ska fungera. Det beror på att innovation är en EU-fråga men affordability är en nationell fråga.

Hur kommer den nya lagstiftningen påverka förutsättningarna för farmaceuter?
— När vi vill använda de nya riktigt, riktigt bra läkemedlen så kommer vi att behöva betala mycket för det. Ett sätt att se till att det finns pengar till detta är att ha ett effektivt generikasystem. Jag vet att många farmaceuter tycker att periodens vara-systemet ibland leder till extra arbete och är lite besvärligt att förklara för kunderna men alla ska veta att det arbetet gör skillnad för samhället.

Med lång erfarenhet, flera internationella uppdrag och många år på TLV ser Niklas Hedberg fortfarande flera utmaningar med sitt arbete.

– Eftersom jag så genuint tror att vi har ett bra system handlar en stor utmaning om att förklara systemet på ett bra sätt. Jag kan uppleva att läkemedelsföretagen i mycket stor utsträckning förstår för de jobbar med systemet varje dag. Jag tror att utmaningen för oss alla är att nå ut till dem som tittar på oss på ett större avstånd, som till exempel patienter, vårdpersonal, farmaceuter med flera. Att vi får en förståelse för att vi har ett system som är hållbart över tid och som fördelar resurserna så att det bidrar till jämlik vård.

På er hemsida säger du att TLV har lärt dig nästan allt du kan. Vad säger dina föräldrar om det? För TLV har väl inte lärt dig att cykla, simma och knyta skorna?
— Haha, nej så är det förstås inte. Jag tror att det är lättare att jobba här om man från början har ett intresse för samhällsfrågor. Och det har jag fått med mig hemifrån. Aldrig partipolitiskt knutet men ett stort allmänpolitiskt intresse. Jag litar mycket på svenska myndigheter generellt och när jag väl hade valt läkemedel så var den här myndigheten en bra kombination.

— Det blir lite filosofiskt men vi vill alla ha ett regelverk och ett system som bygger på folkvilja men vi vill inte ha folktribunaler. Då väljer vi den representativa demokratin med i Sverige dess förvaltningsmyndigheter. Det tror jag är hållbart långsiktigt.