Farmaceuterna lyfter kommunen

Än så länge är det sex av landets 290 kommuner som har anställt farmaceuter. Flest är de i Göteborgs Stad, som enligt egen utsago är Sveriges största kommunala hälso- och sjukvårdsorganisation. Här jobbar 13 farmaceuter, i juni blir de 14.

Två av dem, Helena Frånberg och Anna Karlsson, arbetar på vård- och omsorgsboendet Silvergruvan på Hisingen på en av avdelningarna som är en korttidsenhet med 40 patientplatser. 40 platser som alltid är fulla.

Milena Stojkovska arbetar mot ordinärt boende, det vill säga hemsjukvården. Magdalena Bengtsson är deras enhetschef.

Vi träffas i de nya lokalerna på Silvergruvan. Alla återkommer till att allt är nytt, att deras kunnande är efterfrågat och att det är stimulerande att de själva får forma sina egna roller.

— Det började som ett projekt i Göteborgs Stad. Det var många frågor kring läkemedel och man hade goda erfarenheter från farmaceuter anställda inom den regionala vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Så någon eldsjäl tänkte att vi provar att anställa en apotekare även inom den kommunala vård- och omsorgen, berättar Magdalena Bengtsson.

Sedan kom pandemin och projektet avslutades. Men det föll så väl ut att Göteborgs Stad beslutade att satsa på kommunfarmaceuter. En projektgrupp tillsattes med sjuksköterskor, enhetschefer, metodutvecklare och kvalitetsutvecklare.

— Det första vi gjorde var att spalta upp alla arbetsuppgifter som görs kring läkemedel inom kommunen, säger Magdalena Bengtsson.

— Vi fick gå igenom vad en farmaceut gör, att farmaceuten är en läkemedelspecialist. Det fanns farhågor bland sjuksköterskorna, de var rädda för att tappa kompetens, men tvärtom kom det att innebära en kompetenshöjning.

När platsannonsen kom ut var intresset stort och 150 personer sökte tjänsterna.

— I jobbansökan beskrevs uppdraget lite yvigt som ett omfattande arbete kring läkemedelshantering. Jag förstod att det var något nytt man skulle få vara med och bygga upp och det lockade mig. Sedan har vi verkligen jobbat med att hitta nya arbetssätt och hur vi ska utveckla tjänsterna, säger Anna Karlsson.

— I början var det ofta sjuksköterskorna som bokade in uppgifter där de kände att vi kunde hjälpa till med vår kompetens som exempelvis dosettdelning eller bedömningsverktyget SMA som visar om patienterna kan hantera sina läkemedel själv eller om de behöver ha ett läkemedelsövertag, säger Helena Frånberg.

— Nu gör vi läkemedelsavstämningar på patienter som kommer in där vi kollar interaktioner och doseringar, vilka läkemedel som kan vara olämpliga för äldre och ser över eventuella fallriskläkemedel. Allt för att nischa oss med vår kompetens.

Anna Karlsson och Helena Frånberg arbetar som en del i vårdteamet med bland annat sjuksköterskor och läkare och beskriver sina arbetsuppgifter som väldigt varierande. De är inblandade vid in- och utskrivningar där läkemedelsavstämning görs och då krävs ofta kontakt både med listad vårdcentral och avdelning där patient har vårdats samt även anhöriga. Kommunikation med sjukhusen är viktig för att se till att inget faller mellan stolarna. Ibland önskar sjuksköterskorna hjälp med att kontrollera att recept finns, rådgivning och patientsamtal.

— Vi sitter även med på ronder som läkemedelsexperter och där är det frågor kring hantering som krossning, interaktioner, val av preparat och så vidare, säger Anna Karlsson.

Milena Stojkovska delar bilden av att det är omväxlande arbetsuppgifter, och att hon själv
kan vara med och forma uppdraget.

— Sjuksköterskorna vill ha hjälp med rådgivning, hantering av läkemedel, frågor kring hur antibiotika går ihop med andra läkemedel och så vidare, säger Milena Stojkovska. Jag är också med på ronder i varje område så att även läkarna får kännedom om att jag finns.

Hon går ofta bredvid sjuksköterskor hon arbetar med för att fånga upp saker där hon kan bidra med sin kompetens.

— Patienterna i hemsjukvården är intresserade och börjar få upp ögonen för att jag finns. Så det har hänt att de har ringt upp mig och ställt frågor kring läkemedel vilket är väldigt roligt, säger Milena Stojkovska.

Hon berättar ett exempel om en äldre man som hade en behandling mot urinvägsinfektion och som ringde upp.

— Jag ställde en rad frågor och kom fram till att det var för låg dos. Jag hörde av mig till läkaren som ändrade receptet och doseringen. Så där gjorde jag nytta och patienten var nöjd, säger Milena Stojkovska.

— Vid sjukhusvistelser görs ofta förändringar i läkemedelsbehandlingen. Vi arbetar med att i patientsamtal förtydliga vilka läkemedel som har satts in och ut. Det är inte alltid patienterna är så medvetna om vilka läkemedel de har och varför när de kommer hit till korttiden, säger Anna Karlsson.

— Det kan vara omtumlande att vara inlagd på sjukhus. När de sedan kommer på korttid kan det vara bra att få en läkemedelsavstämning och ett samtal kring sina läkemedel, säger Helena Frånberg.

Farmaceuterna har olika roller i kommunerna. Helena Spethz, apotekare och kommunfarmaceut på Socialförvaltningen i Jönköpings kommun berättar.

— Jag jobbar på en övergripande nivå med kvalitetsarbete och patientsäkerhet kopplat till läkemedel. Det innebär att jag bland annat arbetar med rutiner, utbildning, utredning av avvikelser och vårdskador, egenkontroll gällande läkemedelshantering samt är ett stöd till verksamheterna gällande läkemedelsfrågor av olika slag. Jag har samma rollbeskrivning som medicinskt ansvariga sjuksköterskor, men har titeln
apotekare, säger Helena Spethz.

Judit Denes, apotekare i Gislaved delar sin tjänst mellan kommunen och två vårdcentraler inom regionen.

— Jag arbetar med kvalitetsarbete och patientsäkerhet kopplat till läkemedelsanvändning och läkemedelshantering. Syftet är att förbättra läkemedelsanvändningen och patientsäkerheten genom att fokusera på, för kommunen och primärvården, gemensamma läkemedelsfrågor, det vill säga jobba med de äldres läkemedelsanvändning. Det görs framför allt genom läkemedelsgenomgångar och dessa fungerar som stöd och underlag för beslut angående patientens läkemedelsbehandling i kommunikationen mellan vårdcentralens läkare och sjuksköterskan i kommunen. Jag arbetar också med utbildningar för de olika yrkeskategorier på vårdcentraler och i kommunen, säger Judit Denes.

I Ljungby och Åtvidaberg arbetar en receptarie i respektive kommun, där de är en del i vårdteamet tillsammans med sjuksköterskor.

Partille har anställt två farmaceuter som började i februari.

Både patienter och kollegor märker på ett positivt sätt att farmaceuterna har tillkommit till den kommunala hälso- och sjukvården.

— Det kan vara allt från hur ett läkemedel fungerar och varför patienten har det till vad som ingår i högkostnadsskyddet vilket också är relevant, säger Milena Stojkovska och fortsätter.

— Sedan har flera anhöriga uttryckt att det finns en glädje och en trygghet i att vi nu finns på plats och arbetar i kommunerna.

— Vissa känner till vad en farmaceut är och då vill de gärna prata om sina mediciner. Patienten upplever nog att vi har lite mer tid för oftast kan det vara något annat som sjuksköterskan behöver prioritera. De har ju hela patientansvaret och omsorgen, säger Helena Frånberg.

Ni verkar alla ha trivts på era tidigare arbetsplatser. Varför ville ni byta jobb och bli kommunfarmaceuter?
— Det var nog för att det var något nytt. Jag trivdes väldigt bra men jag blev nyfiken på det här med att vara spindeln i nätet. Att jag fick vara med från början och utforma tjänsten. Den är inte stöpt i en form, säger Anna Karlsson.

Har det blivit som ni hade förväntat er?
— Det är en pågående process, och man får ha lite tålamod och tänka att det tar tid eftersom det är en ny yrkeskategori bland redan etablerade professioner. Jag tycker att vi har mottagits väldigt väl från alla. De är öppna för vad vi kan och för vad vi kan bidra med. I och med att sjuk­sköterskorna är ansvariga för patienten så måste vi utarbeta det här tillsammans. Det är väldigt viktigt, säger Helena Frånberg.

— Allt tar tid. Det jag kan känna mig frustrerad över ibland är att besluten ska gå igenom alla led. Vi gör något nytt. Vi bygger rälsen medan tåget rusar framåt. Jag känner mig väldigt privilegierad, jag har världens bästa jobb! säger Magdalena Bengtsson.

— Jag har blivit väldigt väl mottagen och de vill använda min kompetens. Jag kan bara säga att det har varit fantastiskt hittills, säger Milena Stojkovska.

Hon berättar att hon alltid har haft en vilja att arbeta med människor. Det var därför hon valde receptarieprogrammet, och det var därför hon arbetade på apotek.

— Den största förändringen med mitt nya jobb som kommunfarmaceut är att jag nu har mer tid för varje patient så jag kan gå igenom vilka läkemedel patienten har. Det är toppen!

Det råder brist på vård- och omsorgspersonal både i regioner och kommuner, men att det skulle vara en del av en lösning att anställa farmaceuter för att avlasta exempelvis sjuksköterskor tror inte kommunfarmaceuterna.

— Man ska tänka att farmaceuten kommer in med en spetskompetens kring läkemedel. Det handlar inte om att Göteborgs Stad anställer farmaceuter för att avlasta men indirekt så frigör det så klart tid för sjuksköterskorna, säger Magdalena Bengtsson.

Farmaceuterna är alla överens om att de behövs i fler kommuner.

— Det blir en kvalitetshöjning för den kommunala hälso- och sjukvården. När vi kommer in med vår fördjupade kunskap kring läkemedel så gör vi skillnad, säger Magdalena Bengtsson.

— Vi är lite nördar när det gäller läkemedel, vi tycker att det är intressant och viktigt. Det behövs definitivt farmaceuter i fler kommuner, säger Helena Frånberg och skrattar.