“Vi farmaceuter måste kvalitetssäkra vår kompetens”
Regionerna har börjat skapa seniora roller för kliniska farmaceuter.
– Det tror jag är något oerhört bra för att använda kompetens, skapa utvecklingsmöjligheter och lyfta löner, säger projektsamordnare Celina Sving.
De blir alltfler, apotekarna och receptarierna som jobbar främst inom den regionala vården men på senare tid även inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Tidigare har det inte funnits några enhetliga krav på vilken kompetens som krävs, utöver en farmaceutisk grundexamen. Sveriges Farmaceuters offentligsektion och Apotekarsocietetens sektion för sjukvårdsfarmaci vill ändra på det och tydliggöra rollerna för att öka kvaliteten och tydligheten. Det gör de genom samarbetsprojektet FRIHSK, som står för Farmaceuters Roller i Hälso- och Sjukvården.
De vill ta fram ett ramverk som ska fungera som riktlinje för lämpliga lönelägen och utvecklingssteg. Som beskriver vilken kompetens som krävs för olika uppgifter och som ska göra det lättare att utlysa tjänster på olika nivåer.
För ett år sedan presenterade de den första rollen: en kompetensmatris och karriärstege för rollen inom klinisk farmaci.
— Klinisk farmaci är en av de vanligaste rollerna som farmaceuter inom regioner kan ha. Det innebär att du jobbar framför allt med läkare men även med sjuksköterskor och alla andra i vårdteamet och exempelvis gör läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar för enskilda patienter, säger projektsamordnare Celina Sving vid Sveriges Farmaceuters Offentligsektion och fortsätter.
— Anledningen till att vi började med den rollen var att den var tydlig, och är tydligt avgränsad mot andra roller. De roller som vi ser över nu, där är det svårare med gränsdragningen.
Rollbeskrivningarna är uppdelade i fyra nivåer:
- Den första är junior, där du är nybörjare och inte riktigt en självständig yrkesutövare i rollen.
- I den andra är du självständig och ska kunna lösa det mesta själv.
— Där har vi stuckit ut hakan lite och sagt att för den här nivån tycker vi att du ska ha gått magisterprogrammet i klinisk farmaci i Uppsala eller motsvarande. Det vill säga som apotekare behöver du gå först dina vanliga fem år och sedan ett år till, säger Celina Sving.
- På tredje nivån driver du projekt regionalt, är med och driver utvecklingen regionalt, kanske är med i läkemedelskommittén och tar ett större ansvar för handledning och utbildning.
- På nivå fyra är du nationellt etablerad expert inom ett specifikt område.
Celina Sving och hennes kollegor har presenterat ramverket dels för arbetsgivare och dels för lokala fackliga företrädare i Region Uppsala, Stockholm och Sörmland och fick positiv feedback.
Sedan dess har regionerna börjat implementera ramverket och börjat skapa nya seniora roller för kliniska apotekare och farmaceuter.
— Att man definierar och nivågraderar yrkesrollerna tror jag är något oerhört bra för att på så vis använda rätt kompetens, skapa utvecklingsmöjligheter och lyfta löner, säger Celina Sving.
— I Region Uppsala har man tagit FRIHSK-märket rakt av och sagt att det här kör vi på! Nu har regionen anställt en person på nivå 4 som även ska jobba med implementering av FRIHSK-ramverket. Så dels använder de sig av ramverket för att skapa en tjänst enligt det, dels ska personen som blir anställd arbeta med att det sprids inom regionen och det är vi superglada för.
Celina Sving ser FRIHSK-projektet som ett sätt att få in fler farmaceuter inom både den regionala och kommunala vården.
— Det tycker jag absolut. En del av det här är att hjälpa en arbetsgivare att förstå vad man behöver. Vi är fortfarande en ny yrkesgrupp. Om du är arbetsgivare och ska utlysa en ny tjänst och inte har koll på vad farmaceuter kan bidra med så är vårt ramverk något man kan titta på och säga: OK jag vill ha någon som kan det här.
— För mig är den främsta anledningen att vi måste kvalitetssäkra vår kompetens, farmaceuterna ska göra nytta för patienterna. För mig är det, det främsta: att vi kvalitetssäkrar oss själva.