Med höga digitala ambitioner

Apotekaren Ingrid Öjefors känner att hon har hittat hem.

— Mina föräldrar jobbar med marknadsföring och därför har det alltid legat mig varmt om hjärtat, säger hon.

Takeda är ett internationellt bolag inom läkemedelsindustrin med huvudkontor i Tokyo. Forskning och produktion sker i andra länder, i Sverige satsar man på försäljning och marknadsföring. Som commercial lead inom mage-tarm kan Ingrid Öjefors kombinera marknadsföring med sitt intresse för läkemedel. Hon började här för tre år sedan, tidigare hade hon ett liknande jobb på ett annat företag.

— Som apotekare är jag intresserad av innovativa och speciella läkemedel och vad de har för verkningsmekanism, säger hon.

Hon ansvarar för strategi för bolagets tre läkemedel inom gastroenterologi, däribland Entyvio (vedolizumab) mot ulcerös kolit och chrons sjukdom. Entyvio återfinns på plats åtta av de läkemedel som säljer för mest pengar i Sverige.

— Jag gillar att titta framåt och analysera. Men det är inte bara läkemedel vi arbetar med här, Takeda är så mycket mer. Det ingår i mitt arbete att stärka patientens egenmakt, få dem att utbilda sig själva i sin sjukdom, säger hon.

I ett projekt tar hon fram en hemsida om inflammatorisk tarmsjukdom för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Ingrid Öjefors har oftast digitala möten. Hon koordinerar stort som smått inom mage-tarmområdet, alltifrån vilken monter man ska ha på gastrodagarna till att planera interna konferenser och hur mycket varor som behöver tas hem. Och så har hon kontakt med medarbetare på fältet, de som arbetar runt om i landet med att till exempel marknadsföra produkterna till sjukvårdspersonal. Att hon är apotekare i grunden tror hon är viktigt i rollen.

— Det är bra att ha en djup förståelse för sjukdomsområdet och olika produkter, säger hon.

I dag är Takedas aktivitetsbaserade kontor på Kungsholmen i Stockholm något ödsligt. Ödsligheten beror nog på den årliga julfesten som hölls dagen innan tror Henry Werner, kommunikationschef, många jobbar hemifrån. Under gårdagens julfest kom företagsfilosofin, den så kallade ”takedaismen” på tal – det gjorde att personalen fick extra ”glöd” i ögonen, berättar medarbetare. Takedaismen grundar sig i företagets japanska arv, gäller både externt och internt och säger att den som jobbar här alltid ska agera med integritet, rättvisa, uthållighet och ärlighet.

Trots en så tydligt etisk företagsfilosofi anger Takeda ändå felaktiga faktauppgifter inför Svensk Farmacis besök. Företaget presenterade sig som ett marknadsbolag med närmare 20 procent farmaceuter. Efter många turer fram och tillbaka landar det hela till slut i att 13 av deras cirka 100 anställda i Sverige är farmaceuter – nio apotekare, tre receptarier och en farm kand.

Företaget har också fått uppleva hur brister i kommunikation och transparens kan slå emot verksamheten. För några år sedan upptäckte företaget kvalitetsbrister i vissa förpackningar av ett läkemedel mot hypotyreos.

— Vissa stickprov visade att upplösningstiden var för långsam. Vi underrättade Läkemedelsverket, de menade att effekten i värsta fall kommer senare än vanligt. Men att det inte fanns någon risk för patienterna, säger Henry Werner.

Företaget beslutade ändå att dra in ett antal tillverkningssatser samt att gå ut med information till distributörer, grossister och apotek, men att inte informera patienter eller läkare. Det visade sig dock att patienterna visst drabbades av den långsammare frisättningen av läkemedlet, vilket ledde till att de återfick symtom på sin sjukdom. Något som vare sig patienterna eller deras läkare kunde förstå vad det berodde på. Tills sanningen kom fram.

När det hela uppdagades kritiserades Takeda kraftigt av Sköldkörtelförbundet för sin bristande kommunikation.

— Vi lärde oss en hel del av det här. Nu har vi en nära dialog med förbundet, säger han.

Just läkemedlet som förekom i hypotyreos-fallet har sålts vidare till ett annat bolag, men Takeda har andra produkter som riktar sig till samma patientgrupp.

— En lärdom är att vi måste prata med patientföreningen om det finns något som kan uppfattas som en risk, även om det finns en bedömning från Läkemedelsverket att det inte finns en risk, säger han.’– En lärdom är att vi måste prata med patientföreningen om det finns något som kan uppfattas som en risk, även om det finns en bedömning från Läkemedelsverket att det inte finns en risk, säger han.

2019 köpte Takeda det brittiska läkemedelsbolaget Shire och sedan dess ligger bolagets huvudsakliga fokus på områdena onkologi, gastroenterologi, sällsynta diagnoser och centrala nervsystemet, där adhd ingår.

Apotekaren Lulwa Ghrawi som tidigare jobbat på apotek, började liksom Ingrid Öjefors på Takeda i samband med sammanslagningen med Shire. Takeda fick då tillgång till bland annat adhd-läkemedlet Elvanse (dexamfetamin), som är en riktig pengamaskin. Elvanse är det fjärde mest sålda läkemedlet i Sverige. I dag är Lulwa Ghrawi brand manager vilket bland annat innebär att hon ser till att all information om företagets olika adhd-läkemedel är uppdaterad och skriven så att målgruppen kan ta till sig den. Hon har också nära samarbete med fältbaserade medarbetare för att fånga upp vad läkare efterfrågar för ny information. Men vägen till Takeda var lång och snårig för Lulwa Ghrawi. Hon hade precis passerat 20 år och hade bara två år kvar på apotekarprogrammet i Damaskus, när hon var tvungen att fly till Sverige.

– Jag hade läst tre av fem år på apotekar­programmet i Syrien innan det blev krig. När jag kom till Sverige behövde jag börja om utbildningen från början. Det var en viss frustration där, säger hon.
Men först var hon tvungen att lära sig svenska.

— Jag fick höra att det skulle ta tre till fem år. Det var en chock. Jag accepterade inte att vänta så länge.
Lulwa Ghrawi lade i högsta växeln och blev klar med svenskan på nio månader.

— Jag pluggade jättemånga timmar, men jag visste vad jag ville. Jag ville fortsätta mina studier, få min examen och börja jobba, säger hon.

Hon säger att hon känner att hon kan göra verklig skillnad på Takeda.

— Jag arbetar både självständigt och i team och hjälper patienter på ett indirekt sätt. För mig känns det både rätt i hjärnan och hjärtat, säger hon.

Nästan samtidigt som Lulwa Ghrawi skrev även farmaceuten Louise Hommerberg, som även hon tidigare arbetat på apotek, under sitt anställningsavtal. Även hon arbetar med adhd. På pappret är hon så kallad medical science liaison, medicinsk expert, på terapiområdet neurovetenskap.

— Men jag jobbar inte med våra produkter längre utan med digitalisering, hälsodata och hur vi kan arbeta med digitala verktyg för att hjälpa adhd-patienter bredare, utöver att bistå med läkemedel, säger hon.

Det beror på att hon fick en idé för en digital lösning som ska hjälpa vuxna med adhd att till exempel komma ihåg sin medicin och planera sin dag. I dag projektleder Louise Hommerberg utvecklandet av en app, som ska följa upp symtom och mående med hjälp av patient­rapporterad data, alltså data som patienter själva rapporterat in.

— Förutom att vetenskapen ska vara tung – vi behöver följa upp rätt saker – vill vi få till en produkt som är användbar, så jag samarbetar med flera parter, säger hon.

Utvecklare, forskare, sjukvårdspersonal och patienter är bara några hon samarbetar med.

— Jag tycker det är kul att arbeta med stora komplexa frågor, så det här passar mig, säger hon.