Läkemedelsbrist fortsatt problem för patienter och apotek

Den kraftiga ökningen av antalet restanmälningar under senare delen av 2022 har avtagit men antalet restanmälningar fortsätter att vara högt under första kvartalet 2023, visar ny statistik från Läkemedelsverket.

Samtidigt är andelen läkemedel som har en pågående restsituation relativt liten jämfört med det totala antalet marknadsförda läkemedel. Andelen läkemedelsförpackningar med en pågående restsituation är 4,6 procent, vilket innebär att 720 förpackningar är restanmälda av totalt 15 796 marknadsförda förpackningar.

Under första kvartalet 2023 har 681 förpackningar restanmälts från företag till Läkemedelsverket. Av dessa var 653 förpackningar, 95,9 procent, humanläkemedel.

Läkemedel för nervsystemet är den största delen av anmälda restsituationer 23, 6 procent, matsmältningsorgan och ämnesomsättning 11,6 procent och antiinfektiva medel för systemiskt bruk 9,4 procent.

En mindre andel, 28 förpackningar 4,1 procent, utgörs av veterinära läkemedel.

Vid majoriteten av dessa restsituationer har det funnits alternativa läkemedel tillgängliga och/eller att restdurationen var relativt kort.

Jämfört med andra år så har det endast varit ett liknande antal restanmälda förpackningar vid en period tidigare, under början av covid-19-pandemin mars och april 2020. Trenderna och utvecklingen är inte unika för Sverige utan samma situation ses även i våra grannländer samt i övriga Europa.

— Vi kan konstatera att tillgången till läkemedel i Sverige påverkas av det rådande världsläget. Liksom andra industrier påverkas även läkemedelsförsörjningen av en ökad osäkerhet i omvärlden med inflation och höjda priser på exempelvis energi och frakt, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Den ökade mängden infektioner i samhället syns även i reststatistiken för första kvartalet 2023, där bland annat receptfria förpackningar av flytande paracetamol och ibuprofen har varit restanmält i perioder. Tillgången till vissa antibiotika, exempelvis amoxicillin, har också varierat under denna period.

En förutsättning för att Läkemedelsverket ska kunna ge information om tillgänglighet av läkemedel med god framförhållning är att företagen anmäler i tid. Enligt läkemedelslagen ska restanmälan ske så snart som möjligt, dock senast två månader innan förväntad start. En utmaning har varit att många företag haft för kort framförhållning vid anmälan till Läkemedelsverket. Riksdagen har nyligen beslutat att Läkemedelsverket ska kunna ta ut sanktionsavgift från företag som anmäler sent från och med den 1 juli 2023.

Avgiften ska som lägst ligga på 25 000 kronor, som högst på 100 miljoner kronor.

— Vi kan redan nu se en tendens till att företagen restanmäler tidigare. Det är till stor nytta när vi ska förmedla information vidare och bistå i de mycket svåra situationer som kan uppstå för vård och enskilda patienter, säger Johan Andersson.

Generellt ökar belastningen på vården när behovet av receptförnyelse och byte av preparat för vissa läkemedelsgrupper ökar. Även en ökad belastning på apotekspersonal kan ses på grund av det arbete som läggs på att exempelvis nå förskrivare vid receptförnyelse och att förklara situationen för kunder.

 — Läkemedelsverket följer och bevakar omvärldsläget aktivt. Vi arbetar både för att motverka att bristsituationer uppstår och för att lindra konsekvenserna vid brist. Arbetet görs tillsammans med andra aktörer som till exempel apotek, hälso- och sjukvården, branschorganisationer och andra myndigheter. Omvärldsbevakning sker också i olika grupperingar på europisk och nordisk nivå, säger Johan Andersson.

Läs mer>> Klart med böter för företag som inte informerar om läkemedelsbrist

Läs mer>> Sanktionsavgifter för företag kan införas redan i sommar

Läs mer>> Många länder har avgifter – men svårt att veta hur stor nytta de gör

Läs mer>> “Apoteken måste få erbjuda annan styrka eller preparat”