Vaccin­jägaren berättar om framgångs­sagan i ny bok

Våren 2020 utsåg regeringen Richard Bergström till nationell vaccinsamordnare. Han fick uppgiften att säkra Sveriges tillgång till covid-19-vaccin och vägen dit skulle gå via EU-samarbete. Richard Bergström ingick i den grupp som förhandlade direkt med vaccintillverkarna.

Nu har han tillsammans med Svensk Farmacis tidigare chefredaktör Nils Bergeå skrivit boken ”Vaccinjägaren-om Sveriges, Europas och världens jakt på vaccin mot Covid-19”.

Under drygt två år jobbar Richard Bergström mer eller mindre alltid och i boken sammanfattar han vad hans vaccinuppdrag konkret gick ut på med ett ord: möten.

— Jag har räknat ut att jag satt i möten alla dagar utom tre det första året. På julafton satt vi uppkopplade i fyra timmar, säger Richard Bergström när vi träffas i Stockholm.

Även om han fullt upp med nya jobbet på Iqvia är det något lugnare nu när han lämnat hemmet i Zug i Schweiz för ett par dagar i Sverige. Men det är fortfarande mycket möten.

Han klämmer in Svensk Farmaci mellan möte på utrikesdepartementet och digitalt möte med franska läkemedelsverket, och vi träffas i en hotellreception.

Det viktigaste kapitlet i hans yrkesliv, enligt honom själv, inleddes med en kontaktförfrågan på Linkedin. Den 20 maj 2020 upptäckte han att Carin Khakee, som jobbade med rekryteringsfrågor på regeringskansliet hade sökt honom. Dåvarande socialministern, Lena Hallengren (S) ville prata med honom och han skulle svara på okänt nummer klockan 9 dagen efter. När han lyfte luren gick Lena Hallengren rakt på sak och frågade om han ville bli regeringens nationella vaccinsamordnare i samband med covidpandemin.

— Jag hade en dag på mig att fundera så jag ringde några personer. Nördig som jag är så hade jag följt det här under mars och april när allt var nedstängt. Jag var lite undersysselsatt och tillbringa mycket tid med att läsa på. Jag hade en tilltro till att det här skulle gå. Jag såg hur företagen mobiliserade. Det var en plikt. Det sa de personer som jag ringde till att det här måste du göra: det är din plikt, säger Richard Bergström och fortsätter.

— Sedan har jag andra kollegor som har tyckt att jag har varit en idiot som tog de uppdraget, och inte har jag fått mycket betalt heller.

Men det gick bra. Berättelsen om hur det gick till när vi fick tillgång till effektiva vacciner mot det nya coronaviruset är en framgångssaga, ”en triumf för såväl EU-samarbetet som vetenskapens och läkemedelsindustrins innovationskraft” som det står att läsa i boken.

— Några sa att det var omöjligt. Andra sa att det skulle ta minst fyra år. Vi gjorde det på tio månader, säger Richard Bergström.

Efter att ha läst på var han försiktigt optimistisk om att det skulle gå att få fram covidvacciner. Många företag hade styrt om sitt vaccinutvecklingsarbete till covid-19 och kliniska studier hade redan i mars 2020 startat i USA. Från början tänkte Sverige och de andra EU-länderna att varje land får fixa vacciner på egen hand. Men så gjorde EU-kommissionen det Richard Bergström i boken beskriver som en kupp och fick med sig medlemsstaterna på att låta EU-nivån ta över vaccinupphandlingen för ländernas räkning. En åtgärd som förbättrade EU:s position i kampen om att köpa förhandsrätter till eventuella framtida doser från företag som utvecklade vacciner.

I boken berättar Richard Bergström vidare om strategin att satsa på den oprövade tekniken med mRNA-vaccin, som många ville skippa ifrån början, något som han själv kallar det mest avgörande ögonblicket i EU:s vaccinprocess.

Richard Bergström berättar om tuffa förhandlingar med vaccinföretagen och ser det som en stor fördel att ha en bakgrund i läkemedelsindustrin.

— Jag synar en del bullshit från företagen och synar deras argument för exempelvis höga priser. Sedan kan jag vara självkritisk, och tänka att jag borde ha varit mycket mer misstänksam vad gäller tillverkningen där vissa av företagen hade enorma problem, säger Richard Bergström.

— Sedan har industribakgrunden kommit fram i ett annat perspektiv också. Nu när folk ondgör sig över hur mycket pengar Pfizer och Moderna har tjänat. Jag menar: tack och lov för det. Varför skulle företag och näringsliv ställa upp om de inte kunde tjäna pengar? Jag blir mer och mer bekymrad nu efter pressläggningen av boken att snacket är att de här företagen har profiterat och att det är något dåligt. Well, guess what! Det är så det är i näringslivet. Jag är lite störd över att företagen känner sig lite beaten up! Det är ingen bra känsla. De borde istället få en klapp på axeln så vi tillsammans kan säga: We did this!

Han påpekar i boken att vaccinerna är billiga i relation till det skydd som de ger – och dessutom köpte EU vacciner till ett lägre pris än i princip alla andra industriländer. Under hela det första vaccinåret, 2021, var vaccinkostnaderna i Sverige lägre än notan för covidtestning bara under januari 2022.

I boken är han tydlig med att hans samarbete med Folkhälsomyndigheten inte varit friktionsfritt, och frågar Svensk Farmacis utsände som förhandsläst boken om han varit för hård mot dem i den. Arbetet med de logistikansvariga på myndigheten har fungerat bra, men han är kritisk till att Folkhälsomyndigheten inte uppmanade fler att vaccinera sig. Särskilt att de inte uppmanade dem som tagit två doser att ta sin tredje och fjärde.

Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, delar inte Richard Bergström bild.

— Det stämmer inte att Folkhälsomyndigheten inte skulle ha rekommenderat en tredje och fjärde dos, men rekommendationerna har anpassats tidsmässigt för olika grupper utifrån tillgång och behov. Från slutet av november 2021 omfattades samtliga i befolkningen från 18 år och uppåt av rekommendationen om tre doser. Dos fyra rekommenderades till alla över 80 år från mitten av februari 2022 och för 65 år och äldre från början av april samma år. Från mars 2023 rekommenderas dos fyra för alla över 50 års ålder. Utöver detta har särskilda rekommendationer funnits för de med riskfaktorer oavsett ålder och dos fyra har funnits tillgänglig från september 2022 för alla över 18 år som önskat vaccinera sig, säger Karin Tegmark Wisell och fortsätter.

–Det är viktigt att komma ihåg att det inte är tillgången på vaccin som har avgjort antalet doser som har rekommenderats, utan behovet av skydd mot allvarlig sjukdom och död i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Richard Bergström tycker att det var tur att EU bestämde om inköpen och inte Folkhälsomyndigheten.

— När jag var som mest sur var Sara Byfors från Folkhälsomyndigheten på TV och fick frågan om hon skulle ta en fjärde dos. Hon svarade att hon var tveksam. Då blev jag förbannad, säger Richard Bergström.

— Folkhälsomyndighetens talespersoner har besvarat frågor från media i enlighet med aktuella rekommendationer. Sara Byfors svar baseras på att hon vid det aktuella tillfället inte hörde till den grupp med 65 år och äldre som rekommenderades påfyllnad av vaccin, säger Karin Tegmark Wisell och fortsätter.

— När det gäller inköpen är myndighetens uppgift att bistå med uppskattningar av kommande behov. Folkhälsomyndigheten har inte beslutat vilka mängder vaccin som har köpts in utan det har styrts av avtalen på EU-nivå. Däremot har myndigheten varit angelägen om att det funnits vaccin till hela befolkningen och har stor respekt för det arbete som har gjorts för att tillgängliggöra vaccin så snabbt.

— De sa att det inte fanns någon efterfrågan på en tredje och fjärde dos men tacka fan för det om det inte är rekommenderat. Det behövs bara en liten knuff så gör man det. Alla de som har tagit två doser, det är de som de ska fokusera på. De andra vill inte vaccinera sig och det respekterar jag. We love you anyhow. Men om de som har tagit två inte vill ta tre beror det på att antingen är vi inte tydliga eller också är det inte tillräckligt enkelt. Där är gapet till två miljoner människor som bara tar två doser. Många av dem åkte på omikron, kanske en svår omikron, och det hade vi kunnat undvika. Där är jag kritisk, säger Richard Bergström.

— Man ska komma ihåg att vaccintäckningen är mycket god i den svenska befolkningen. Alla har dock inte vaccinerat sig i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Konsekvenserna med allvarlig sjukdom och död till följd av smitta med omikronvarianten hos ickevaccinerade härrör i princip uteslutande från grupper i befolkningen som inte vaccinerat sig trots att de har omfattats av rekommendationerna, säger Karin Tegmark Wisell.

I februari rapporterade Sveriges Radio Ekot att 8,5 miljoner doser covidvaccin har kasserats i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Vilket innebär att en femtedel av det totala antalet vaccindoser som Sverige hittills köpt in måste slängas.

— Det faller på Folkhälsomyndigheten. De borde ha varit tydligare med vikten av att vaccinera sig. ”Det finns en dos med ditt namn, som väntar på dig” hade man kunnat kommunicera. I stället uppfattade många tredje dosen som något överflödigt och någon allmän rekommendation om en fjärde dos till vuxna kom aldrig. De doser som nu får kasseras är nästan exakt de antal som var avsedda för dem som sedan inte tog dos tre och fyra. Det är en dos med ditt namn på, som nu kastas bort. I pengar är det är två miljarder kronor för Sveriges del. Vi kasserar lite mer procentuellt sett eftersom vi har färre dos tre vaccinationer jämfört med många andra länder, säger Richard Bergström.

— Covidvaccinationerna har haft och har fortsatt en avgörande betydelse för att skydda befolkningen från allvarlig sjukdom och död och för samhällets förmåga att hantera pandemin. Folkhälsomyndigheten har konsekvent rekommenderat vaccination utifrån behov och aktuellt kunskapsläge, inte utifrån tillgång. I Sverige har vi dessutom snarare vaccinerat mer i de grupper som har störst risk att få allvarlig sjukdom. Överskottet beror inte på en dålig vaccinationsvilja utan på att det inte varit möjligt att anpassa inköpsvolymerna efter aktuella behov. Överskottet hade varit ännu större om inte stora mängder vaccin hade kunnat doneras eller sålts vidare till andra länder, säger Karin Tegmark Wisell och fortsätter.

— Jag vill framhålla vikten av det etiska perspektivet på läkemedelsbehandling inklusive vaccinationer. Det måste finnas en obestridlig nytta för den enskilda individen för att det ska vara motiverat med en rekommendation från en nationell myndighet om vaccination.

Som vaccinsamordnare blev Richard Bergström inblandad i historien som har kommit att kallas för sms-gate. I april 2021 rapporterade New York Times att sms skulle ha skickats mellan Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla inför EU:s största vaccinupphandlingskontrakt för upp till 1,8 miljarder doser av Pfizer/Biontechs covid-vaccin.

Kritik framfördes om att Ursula von der Leyen skulle ha gjort avsteg från de spelregler som gällt i tidigare vaccinförhandlingar för att personligen få fram ett avtal, i stället för att förlita sig på förhandlarna.

Sedan dess har Europeiska åklagarmyndigheten Eppo inlett en utredning av EU:s köp av covid-19-vaccin.

I februari i år meddelade New York Times att de stämmer EU-kommissionen för att EU vägrar att lämna ut sms-konversationen mellan Albert Bourla och Ursula von der Leyen.

Enligt Richard Bergström har upphandlingarna hanterats helt korrekt, och han beskriver kritiken som ”löjlig”.

— Det var min grupp och inte EU-kommissionens ordförande som förhandlade kontraktet. Vi höll på i flera månader. Det är löjligt att tro att man kan göra det via sms, säger Richard Bergström.

— I boken skriver vi att vi använde henne, och det kanske låter lite förmätet. Men vi bad Ursula von der Leyen att ta kontakt med Albert Bourla. Kommissionen vill inte säga något men de borde säga att även om det låter konstigt att en liten grupp ger ett uppdrag till kommissionens ordförande så var det så det var. Vi sa att vi vill accelerera förhandlingarna, vi ville teckna ett nytt kontrakt och vi ville ha varianter.

Det blir mer tyngd i orden om de kommer direkt från henne?

— Det är klart att det blir, så vi tänkte att vi kör via henne. Då nappade hon och blev engagerad i detta.

Att EU-kommissionens ordförande hade kontakt med högt uppsatta vaccintillverkare, politiker och andra beslutsfattare via sms var inte något ovanligt.

— Hon har haft sms-kontakt med Modernas vd också. Och med vår dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S). Von der Leyen jobbade på det sättet och tog de kontakter som gjorde att vi i EU kunde få vaccin snabbare.

Att det blev en bok beror på att några olika slumpar möttes. I Richard Bergströms uppdrag ingår att skriva ett slutbetänkande till regeringen, men när han lämnade in sitt utkast tyckte huvudsekreteraren i utredningen, Anki Bystedt, att det var för personligt med för mycket reflektioner för att passa i en statlig utredning.

— ”Skriv en bok” sa hon till mig, och ungefär samtidigt hörde Nils Bergeå av sig med samma idé. Så han har intervjuat mig och spelat in, skrivit utkast som vi sedan diskuterat och bearbetat.

Nu är boken klar och ges ut på Bazar förlag den 17 april.

Läs mer >> ”Det går inte att vänta och se, då är det för sent”

Läs mer >> Richard Bergström slutar som vaccinsamordnare