”De flesta apotekarstudenter har inte apotek i sikte”

“Vad är syftet med att studera till apotekare? Det är väl onödigt, vi gör ju samma jobb” kommenterade någon. I tystnaden besvarade denne sin egen fråga: “i och för sig, det är ju högre lön”. Högre lön, ja, men jag tvivlar på att det är den enda anledningen till att så många väljer att studera vidare till apotekare.

Apoteksaktörer, myndigheter, utbildningar och andra verksamheter kan ha olika uppfattningar kring vad en receptarie och en apotekare är menad att göra i sitt arbete. Det finns numera tydliga målbilder för receptarie- och apotekarutbildningen som tagits fram av Apotekarsocieteten med delsyfte att locka rätt studenter till respektive utbildning och för att tillgodose framtida kompetensutveckling. I ingresserna till målbilderna står följande:

“- för receptarie: Det är den profession i samhället som har kompetens om läkemedelsanvändning och egenvård med fokus på rådgivning”.
“- för apotekare: Det är den profession i samhället som har särskild kompetens om läkemedel från idé till användning”.

Skillnaden mellan de två professionerna är utbildningens längd och omfattning. Receptarieutbildningen är ett treårigt program som leder till en kandidatexamen och fokuserar på kommunikation, läkemedelsanvändning och -rådgivning. Den innehåller kurser i exempelvis farmakologi, farmaceutisk praxis med författningar, egenvårdsrådgivning och läkemedelskommunikation.

Apotekarutbildningen är ett femårigt forskningsförberedande program som leder till en masterexamen. Apotekarutbildningen har ett mer vetenskapligt fokus och ger en fördjupad akademisk kompetens inom läkemedelsområdet. Den innehåller kurser som organisk kemi, läkemedelsanalytisk kemi, biofysikalisk kemi och läkemedelsutveckling.

Av målbilderna följer också att både apotekare och receptarier kan jobba inom exempelvis apotek, läkemedelsindustri, myndigheter (exempelvis E-hälsomyndigheten), hälso- och sjukvård, universitet och högskolor. Men listan över arbetsuppgifter är något längre för apotekare då den omfattar bland annat projektledning, läkemedelssäkerhet, e-hälsa och IT i vården, entreprenörskap/egenföretagande, hälsoekonomi, klinisk farmaci och klinisk prövning.  

De flesta är överens om att dessa två utbildningar – trots olika längd och omfattning – leder till samma yrkesroll på apotek där receptarier och apotekare har samma ansvar och befogenheter. I Sverige kan en apotekschef vara antingen apotekare, receptarie, apotekstekniker eller någon utan farmaceutisk utbildning.

En läkemedelsanvarig kan vara antingen apotekare eller receptarie, även om det är lättare för en apotekare att anställas. Vissa receptarier tillade att det av den anledningen – att uppgifterna är lika – känns onödigt att göra en extra praktikperiod (VFU II) för att bli apotekare, efter att redan ha jobbat som legitimerad receptarie på apotek (vid Umeå universitet kan en receptarieexamen tas ut under pågående apotekarutbildning). Dessutom har de flesta apotekarstudenter inte apotek i sikte. De längtar efter något annat. Jag har diskuterat frågan med klasskamrater och yrkesverksamma: “Varför pluggade du vidare till apotekare?”.

• En anledning till att studera till apotekare är möjligheten att bedriva forskning – apotekarutbildningen är forskarberättigande vilket innebär att du direkt efter en apotekarexamen kan påbörja doktorandstudier.
• En annan anledning är goda karriärmöjligheter inom sjukvården exempelvis som klinisk farmaceut i vårdteam där du kan bidra till bättre och säkrare läkemedelsbehandlingar. Även inom läkemedelsindustrin är det ofta krav på en apotekarexamen för att få jobb, även om det finns undantag. En student berättar att hon blivit direkt nekad jobb på ett läkemedelsföretag eftersom hon var receptarie.
• Apotekarutbildningen ger stora möjligheter till att jobba utomlands. Med en receptarieexamen är du låst till Sverige, Finland och Norge, medan apotekarutbildningen är erkänd av alla EU-länder samt Norge, Schweiz och Island, och med komplettering även i länder utanför EU. Det finns även skillnader inom de nordiska länderna. I Danmark och Finland är det enbart apotekare som kan erhålla apotekstillstånd för att äga och driva ett apotek. I Norge och Sverige är det friare då även personer utan farmaceutisk utbildning kan ansöka om apotekstillstånd. Skillnaden är att i Norge tillåts enbart apotekare vara läkemedelsansvariga. I en del länder som exempelvis England och Australien erbjuds farmaceutiska tjänster som ännu inte etablerats i Sverige, exempelvis farmaceutförskrivning av receptbelagda läkemedel under strikt reglerade former. En apotekarstudent ville få mer inflytande över vård, undersökning och förskrivning till patient och hade som mål att bli en “independent prescriber pharmacist” i Kanadas glesbygd där boende kan sakna tillgång till hälso- och sjukvård, men där det finns apotek. En student som tidigare arbetat i Österrike påpekade friheten med att själv fatta beslut vid akuta situationer som kräver expediering på gamla recept, vilket är krångligare att genomföra över det svenska apotekssystemet.
• För att arbeta inom Försvarsmakten behöver du vara legitimerad apotekare med minst två års yrkeserfarenhet. Där kan du arbeta med bland annat beredskap, inköp, logistik, kvalitetssäkring och hantering av sjukvårdsförnödenheter och på fältsjukhus.
• Apotekare kan jobba inom polismyndigheten, exempelvis som forensiker eller kvalitetssamordnare på nationellt forensiskt centrum. Det krävs generellt en 5-årig naturvetenskaplig utbildning, beroende på vilken tjänst du söker. Där får du jobba nära bland annat biomedicinska analytiker, kemister och biologer. Gå in och lyssna på farmaceutpodden på Spotify där Isabella Stenmark intervjuar bland andra apotekaren och aspirerande forensikern Karla.  
• Vissa av kurserna från apotekarutbildningen är svårare att tillgodogöra på ett apotek. Tiden är knapp och endast ett fåtal kunder har tid att diskutera sin medicinering djupare. I den bemärkelsen är det förståeligt att apotekare söker sig bortom apoteket. En apotekare beskrev en direkt oro för att förglömma sina kunskaper eftersom de inte används dagligen.

Min kollega – apotekaren med oro för att förglömma sina kunskaper – är också den som anstränger sig för att tillgodogöra hela sin kompetens på apoteket och på så sätt finner mening och syfte. Hon lyckas engagera kunderna i sin läkemedelsbehandling genom att på ett lättförståeligt sätt förklara läkemedelsanvändningen, farmakodynamiken och kemin i kroppen inom loppet av några minuter. Vissa kunder är redan väldigt pålästa och det händer att de ställer frågor med svar som kan härledas till masterkurserna. Inte minst klinisk farmaci ger verktyg för att förstå komplexa patientfall, upptäcka läkemedelsrelaterade problem och inkompletta behandlingar på apoteket som inte fullt ut kan förklaras med elektroniskt expertstöd – även om en riktig läkemedelsgenomgång skulle kräva journalinsyn. Det går att göra riktigt bra saker på apotek, och jag tror att införandet av fler farmaceutiska tjänster liksom inhalationsvägledning, läkemedelsgenomgångar, diabetesscreening, tolkning av laboratorievärden, stöd vid ny insättning och farmaceutisk förskrivningsrätt kan gynna och tillgodose mer av apotekarens kompentens och roll på apotek i framtiden.  

Apotekarutbildningen öppnar många dörrar. Trots det finns det apotekarstudenter som ändå har just apotek i sikte. Varför inte? Inte någonstans kan man lära sig så mycket om läkemedelsproblematik som på ett apotek. Det är inte ovanligt att farmaceuter – både receptarier och apotekare – har en eller flera andra yrkesutövningar och erfarenheter som exempelvis en doktorandexamen eller sjuksköterskeexamen. Att farmaceuter har många strängar på sin lyra faller naturligt, oavsett var i läkemedelsvärlden de befinner sig. Att prata ner apotekarens och receptariens roll på apotek bidrar bara till det stigma som redan är närvarande kring apoteksarbete. Syftet med att studera en receptarie- eller apotekarutbildning är att utföra arbete som är meningsfullt för dig.

P.S är du receptarie- eller apotekarstudent och vill veta mer om vilka möjligheter som finns för dig på arbetsmarknaden? Som medlem i Sveriges farmaceuter kan du anmäla dig till inspirationshelgen FramtidsFarmaceuterna 6-7 maj i Stockholm där du kan träffa yrkesverksamma farmaceuter inom olika branscher från hela landet. Om du inte redan är medlem blir du enkelt det via förbundets hemsida, det kostar endast 100 kronor för hela studietiden. Vi ses!

För info om event, följ:
Instagram.com/svfstudent
Facebook.com/SverigesFarmaceuter
Sverigesfarmaceuter.se
eller mejla studentsektionen@forbundsbloggen