Åklagaren anser att handlingarna är brottsliga eftersom de gjorts möjliga genom systematiskt missbruk av hens behörighet som legitimerad anställd på apotek.
En receptarie är åtalad för sammanlagt 135 fall av bedrägeri alternativt dataintrång mot sin arbetsgivare, ett apotek. Hen ska vid upprepade tillfällen i sitt jobb som receptarie ha registrerat påhittade uppgifter om patient, förskrivare och arbetsplats i apotekets expeditionshanteringssystem. Och på så vis utfärdat pappersrecept till patienter som har rätt till gratis läkemedel enligt reglerna för högkostnadsskydd.
Hen har även via sin anställning tagit fram personuppgifter till patienter med frikort vilket har lett till att läkemedlen har kunnat expedieras från apoteket utan att det har uppstått någon kostnad för patienten. Genom att göra detta har receptarien kunnat hämta ut läkemedlen ur apotekets varulager.
Enligt förundersökningen som Svensk Farmaci har tagit del av har receptarien använt 68 olika personnummer för att hämta ut läkemedlen.
Pappersrecept är i dag ganska ovanliga. En farmaceut hanterar under ett år på sin höjd 10 pappersrecept. Den åtalade gjorde under ett knappt år 600 pappersrecept.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har utrett och anmält händelserna. Den misstänkte säger i förhör att när IVO kom på inspektion blev hen så stressad att ”jag trodde jag skulle få en stroke”.
Enligt IVO:s rapport ska flera läkare upptäckt via utskrivna läkemedelslistor från Pascal att olika preparat ska ha ordinerats av dem.
En läkare, som är en av de första som upptäcker bedrägeriet, har granskat en patients journal och sett i läkemedelsförteckningen tio olika preparat förskrivna av fyra olika läkare. Vissa av dem var inte ens i tjänst den dagen förskrivningen sker.
En av medicinerna är enligt förundersökningen en medicin som används vid cancerbehandling och kostar 59 000 kronor, som var hemtagen men som aldrig hämtades ut. Den skrev hen ett pappersrecept på för att få bort ur systemet och la sedan till destruering.
Flera av läkemedlen är narkotikaklassade.
En annan gång har prostataläkemedel skrivits ut till en kvinna.
Den åtalade erkänner de faktiska omständigheterna, men förnekar brott. Hen säger i förhör att syftet är lagerrensning av gamla läkemedel. Hen är medveten om att det är möjligt att returnera gamla läkemedel till leverantören, men tycker den hanteringen är krånglig och tidskrävande. Dessutom skulle hens arbetsgivare förlora pengar genom att kassera läkemedlen. Istället har hen gjort pappersrecept på läkemedlen och expedierat till kund “för då fick de ju pengar på riktig för det” eftersom staten betalar.
Dessutom återkommer den misstänkte till att hen upplevde stress.
”Jag trodde inte att det jag gjorde var ett brott. Jag förstod inte konsekvenserna. Jag såg det inte i stort. Jag ville bara vara duktig och att det skulle gå fort, chefen skulle vara nöjd och arbetsplatsen skulle ha bra siffror”, har hen uppgett i förhör.
Den åtalade säger sig sedan ha lagt medicinerna direkt till destruering utan syfte att vilja skada någon, tjäna pengar eller ta medicinerna för eget bruk.
Åklagaren anser att handlingarna ska bedömas som ett brott eftersom de varit möjliga genom systematiskt missbruk av hens behörighet som legitimerad receptarie och hen har kringgått den lagreglerade rätten till läkemedelsförskrivning.
Åklagaren anser även att handlingarna har äventyrat patientsäkerheten eftersom den påhittade läkemedelsanvändningen registrerats i olika patienters läkemedelsförteckning hos E-hälsomyndigheten.
Efter att de misstänkta brotten har uppdagats har receptarien valt att lämna in sin legitimation. I förhör säger den misstänkta att hen avsade sig sin legitimation för att hen inte klarar av stressen en gång till. Skulle hen börja arbete som receptarie igen skulle hen kanske få ansvar och det skulle hen inte klara av.
Den tidigare arbetsgivaren yrkar på skadestånd på 107 000 kronor.
