Vartannat apotek återkommande utsatt för brott 2022
Nästan hälften av apoteken utsattes återkommande för brott förra året. Vanligast var stöld eller hotfullt beteende från besökare, visar Svensk Handels trygghetsbarometer för 2022.
Svensk Handel anser att det finns ett stort mörkertal i den officiella statistiken över brott som drabbar detaljhandeln. Många brott polisanmäls aldrig, menar de. Sedan 2018 gör bransch- och arbetsgivarorganisationen en trygghetsbarometer för att få en bättre bild hur det faktiskt ser ut.
I 2022 års barometer har de frågat drygt 2 200 butiker inom detaljhandeln, varav 109 var apotek, om de blivit utsatta för stöld, ringa stöld, hot och våld i samband med stöld, inbrott, bedrägeriförsök eller hotfullt beteende från besökare. 43 procent av de tillfrågade svarar att de utsatts för minst ett av brotten under de senaste månaderna. Det är den nästa högsta andelen sedan mätningarna startade 2018.
— Brottsligheten har stabiliserats på en alldeles för hög nivå när närmare hälften har utsatts för brott, säger Nina Jelver, tillförordnad säkerhetschef för Svensk Handel.
Värst utsatt är livsmedel-, elektronik-, sport- och fritidshandlare. På femte plats hamnar apotek. 49 procent av apoteken svarar ja på frågan om de blivit utsatta för minst en av brottstyperna de senaste månaderna.
— Det är en liten nedgång jämfört med 2021, då siffran låg på 55 procent. Men det är väldigt högt om man jämför med snittet på 43 procent för hela branschen, säger Nina Jelver.
Apotek femte mest utsatta branschen
Svensk handel har i sin trygghetsbarometer räknat samman den andel butiker som svarat ja på frågor om de blivit utsatta för stöld/ringa stöld, hot och våld i samband med stöld/ringa stöld, inbrott, hotfullt beteende från besökare till ett säkerhetsindex per delbransch.
Delbransch | Andel butiker som svarat ja |
Livsmedel (inklusive dagligvaruhandel och Systembolag) | 72 procent |
Elektronikhandel och vitvaror | 59 procent |
Sport och fritid | 57 procent |
Leksaker | 56 procent |
Apotek | 49 procent |
Annan detaljhandel | 41 procent |
Ur, optik och guld | 35 procent |
Kiosk, gatukök och servicebutik | 33 procent |
Kläder och skor | 28 procent |
Järn-, bygg- och färghandel | 27 procent |
Bok- och pappershandel | 24 procent |
Heminredning och möbler | 19 procent |
Alla branscher | 43 procent |
Flest apotek har blivit utsatta för stöld/ringa stöld, tidigare kallat snatteri (35 procent). Nästflest har blivit utsatta för hotfullt beteende från besökare (23 procent). Andra typer av brott är mer ovanliga, som ”bedrägeriförsök” (9 procent), ”inbrott” (3 procent), ”hot och våld i samband med ringa stöld/stöd” (2 procent).
— Apoteken ligger på tredje plats i kategorin hotfullt beteende från besökare, efter livsmedels- och elektronikhandeln som ligger högt i nästan alla kategorier. Jag tänker att det beror lite på den typen av varor som apotek säljer. De kan få den typen av bemötande från folk som vill komma över läkemedel, säger Nina Jelver.
Trygghetsbarometern frågar inget om butiksrån, eftersom den typen av brottslighet brukar polisanmälas. Detaljhandeln är heller inte lika utsatt för rån som den var tidigare, eftersom butikerna numera inte hanterar lika mycket kontanter, förklarar Nina Jelver.
Torbjörn Lenstad, säkerhetschef på Apotek Hjärtat, är inte förvånad över siffrorna över apotekens brottsutsatthet i Svensk Handels trygghetsbarometer.
— Det känns inte orimligt att många apotek utsatts för snatteri, säger han.
Vad gäller rån så tycks apoteken inte följa trenden för den övriga detaljhandeln. Apotek Hjärtat drabbades ifjol av åtta rån eller rånförsök, en fördubbling jämfört med 2021 då de drabbades av fyra rån eller rånförsök.
— Det var i ett område runt Västerås där samma gärningsman slog till mot flera apotek. Det drabbade inte bara oss utan även andra i branschen. Den personen stod för ganska många rån, säger Torbjörn Lenstad.
Han berättar också att när han började på tjänsten som säkerhetschef på Apotek Hjärtat för sju år sedan så handlade rånen mest om pengar. Nu är rånarna nästan bara är ute efter narkotikaklassade läkemedel.
Han menar också att många rånare är väldigt dålig förberedda, ofta inte ens maskerade. Det är dock inte ovanligt att de hotar med ett tillhygge, vanligtvis en kniv. Ingen av Apotek Hjärtats personal har dock kommit till skada fysiskt hittills.
Torbjörn Lenstad brukar råda personalen att inte försöka förvara sig, utan lämna ifrån sig bytet så att rånarna försvinner bort från platsen. Det är bättre att koncentrera sig på hur gärningspersonen ser ut så att de kan ge ett bra signalement till polisen.
— Det finns en psykologisk effekt i det. Då har du någonting annat att tänka på, i stället för att vara jävligt rädd, säger han.
Efter ett rån ligger fokus på att ta hand om personal som drabbats så att de kan komma tillbaka i normala gängor så snart som möjligt.
— Det är så individuellt hur du reagerar. För vissa är det väl det värsta som hänt i livet. Andra är ganska coola.
Han försäkrar dock att väldigt få slutar eller sjukskriver sig efter en sådan här händelse.
En lättnad för de som utsatts är att apoteksrånen har en väldigt hög uppklarningsprocent. En stor del av rånarna grips och lagförs av polisen, menar Torbjörn Lenstad.
— Då vet de att de inte kommer att träffa gärningsmännen på gatan sedan när de ska gå ut och äta middag med familjen, säger han.
Hur kan då apoteken höja säkerheten och förebygga brott? Jo, genom att se till att det finns övervakningskameror, dörrar, grindar och larm för att påkalla uppmärksamhet från väktare och polis samt polisanmäla alla kränkande och hotfulla situationer. Men också genom att kontinuerligt göra riskbedömningar av arbetsmiljön och täppa till eventuella brister, förklarar Torbjörn Lenstad.
— Vi har pratat mycket vid våra medarbetarträffar om att mentalt förbereda sig. Se till att verkligen gå igenom alla säkerhetsutbildningar. Då får de tips och idéer om hur de ska agera i sådana här situationer, säger han.
Läs mer >> Svensk Handels trygghetsbarometer för 2022
Läs mer >> 2022 inträffade fler apoteksrån än på många år
Läs mer >> Våg av apoteksrån i Västmanland