Läkemedelsstatistik föreslås undantas från sekretess
En statlig utredning föreslår ett undantag i lagen för att möjliggöra att statistik om offentligfinansierade läkemedel åter ska bli tillgängliga.
Genom att införa ett undantag i sekretesslagstiftningen föreslås läkemedelsstatistiken åter bli tillgänglig.
”Intresset av offentlighet väger tyngre än intresset av att skydda enskilda juridiska personers ekonomiska förhållanden.” Så motiverar utredningen ”Tillgång till försäljningsuppgifter om humanläkemedel”, som letts av juristen Ulrika Sandén, sitt förslag att undanta läkemedelsstatistiken ifrån statistiksekretessen i offentlighets- och sekretesslagen.
— Förslaget kommer att leda till att vi, i princip, kommer tillbaks dit där vi var innan, säger Karolina Antonov, tf vd och analyschef vid Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Karolina Antonov, tf vd och analyschef vid Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Karolina Antonov utsågs till Årets Farmaceut 2022 just för sitt arbete med läkemedelsstatistik i sina olika roller inom akademin, vid Apoteket AB och nu på Lif. Hon har suttit med i en expertgrupp till utredningen och har följt arbetet noggrant för Lifs räkning.
— Vi tycker att det har varit en väldigt kompetent utredning och med det direktiv och den tid utredningen har haft på sig så är vi väldigt nöjda. De har gjort rimliga avvägningar och kommit med ett förslag som kan gå igenom och nå hela vägen fram, säger hon.
Det var under 2019 som både Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten meddelade att deras tolkning av lagstiftningen innebar att det inte längre var möjligt att lämna ut läkemedelsstatistik som riskerade att röja enskildas ekonomiska intressen. Och med enskild menades i lagen mening både fysiska och juridiska personer, det vill säga även företag.
Utredningen konstaterar att myndigheternas tolkning att läkemedelsstatistiken ska sekretessbeläggas har mötts av kraftig kritik från NEPI, Apotekarsocieteten, SKR liksom även från Lif. Bland annat skrev Lif i en hemställan till socialdepartementet 2019 ”det är orimligt att ’företagens behov av affärssekretess’ ges större betydelse än det allmännas behov av insyn i läkemedelsmarknaden som till största delen finansieras med skattemedel”. Det vill säga till och med de vars intressen skulle skyddas av den nya tolkningen protesterade emot den.
Det har visserligen inrättats en möjlighet för företagen att lämna ett frivilligt samtycke till att bryta sekretessen helt eller delvis. En möjlighet som många läkemedelsföretag har använt, men inte alla.
— Det är ju inte en hållbar lösning att ha det här systemet med samtycke. Det öppnar upp för skillnader i tillgången till data och vissa företag skulle kunna agera taktiskt. Därför är ju utredningens förslag en mycket stabilare lösning, säger Karolina Antonov.
Ett starkt skäl för den rådande lagstiftningen, som har sekretessbelagt läkemedelsstatistiken, har varit intresset att värna den enskildes personliga integritet. Men ”juridiska personer har varken några personliga förhållanden eller någon skyddsvärd personlig integritet”, skriver utredningen.
Utredningens förslag skulle innebära att läkemedelsstatiken åter blir offentlig och fritt tillgänglig för intresserade. Förslaget gäller dock endast offentligt finansierade läkemedel. Det vill säga sådana som säljs inom förmånen, smittskyddsläkemedel och läkemedel som säljs till regioner eller andra som bedriver offentligt finansierad sjukvård. Receptfria läkemedel eller receptbelagda läkemedel som säljs utanför förmånen ingår alltså inte.
— Det är den avvägningen man har gjort i utredningen. Som jag uppfattat det är detta första gången man har gjort ett så långtgående undantag i sekretessen för alla. Därför behöver utredningen verkligen kunna motivera varför det behöver vara ett sådant undantag. Då har en central del varit att i det som är offentligfinansierat där överväger intresset av insyn medan i det som är privatfinansierat där hamnar avvägningen åt andra hållet. Den avgränsningen bidrar nog till att det hela blir genomförbart för det ska ju ta sig hela vägen igenom hela processer fram till ett beslut i riksdagen, säger Karolina Antonov.
Utredningen innehåller även flera förslag om att utvidga E-hälsomyndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter till Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, samt till Läkemedelsverket.
Den nya lagstiftningen föreslås börja tillämpas den 1 juli 2024, om regeringen går vidare med förslagen.
Läs hela utredningen “Tillgång till försäljningsuppgifter om humanläkemedel” här (pdf 2 MB).
