Läkemedels­genomgång minskar risk för åter­inläggning

En ny systematisk sammanställning av alla tillgängliga data genomförd av det erkända internationella granskningsnätverket Cochrane visar att läkemedelsgenomgångar på sjukhus med stor sannolikhet minskar antalet återinläggningar.

I den nya sammanställningen har Cochrane-forskarna sökt fram alla vetenskapliga artiklar kring effekterna av läkemedelsgenomgångar på sjukhus och därefter sållat bort de som inte höll måttet. Av drygt 4 600 identifierade artiklar blev det bara kvar 79 stycken som i sin tur beskrev 15 olika studier. Dessa data lades ihop med de artiklar som beskrev tio äldre studier som identifierats vid en tidigare systematisk sammanställning genomförd för tio år sedan. Då kunde forskarna inte se några effekter på återinläggningar av läkemedelsgenomgångarna på de totalt drygt 3 500 patienter som ingick. Nu omfattar de 25 studierna över 15 000 patienter och då framträder effekterna tydligare.

— Jag tycker att detta är superroligt. Det känns som ”Äntligen!”. Nu är det 15 000 patienter och även om det är en väldig variation på studierna så innebär ju 15 000 ett relativt gott bevisläge, säger Ulrika Gillespie, biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och docent vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet.

Hon berättar att tiden sedan den första Cochrane-analysen till viss del har varit besvärlig för kliniska farmaceuter runt om i världen när den största och mest välgjorda systematiska sammanställningen inte kunnat visa någon effekt på återinläggningar av läkemedelsgenomgångar på sjukhus. Men nu finns alltså bevisen, vilket kommer att förändra läget.

— Det är ju många som efterfrågar evidens och nu äntligen har vi något som ganska starkt backar upp det vi gör. Det är ju också ganska logiskt att om man tar bort risker för patienterna så får det positiva effekter, säger hon.

Den nya sammanställningen kan visa att patienter som får läkemedelsgenomgångar på sjukhus har en relativ risk för att behöva läggas in igen som är 0,93 jämfört med de patienter som inte fått någon läkemedelsgenomgång. Det innebär en relativ riskminskning på sju procent. Det kanske inte låter så mycket, men ett annat sätt att beskriva det på är att det krävs att 29 patienters läkemedel gås igenom för att förhindra en återinläggning, det vill säga att ”Numbers Needed to Treat”, NNT, är 29.

— Det tycker jag är väldigt bra siffror. NNT på knappt 30 är ju ganska lågt om man jämför med många läkemedel, säger Ulrika Gillespie.

Det gick dock inte att se några effekter på utfallsmått som hälsorelaterad livskvalitet eller dödlighet, något som inte förvånar Ulrika Gillespie.

— Nej, det är så otroligt multifaktoriellt och det är svårt att mäta effekterna av en enskild insats. Kanske går det att se en skillnad när analysen omfattar 100 000 patienter, säger hon.

Hon berättar att de läkemedelsgenomgångar som görs på sjukhus inte är engångsinsatser utan de kliniska apotekarna följer upp patienterna under hela vårdtiden.

— Man gör en genomgång när patienten kommer in, en till under vårdtiden när man följer patienten och så gör man en genomgång vid utskrivningen, säger hon.

För att sätta den sjuprocentiga minskningen i risk för återinläggning i sitt kliniska sammanhang berättar hon att varje klinisk apotekare på Akademiska sjukhuset i snitt ansvarar för drygt 30 patienter per vecka var.

— Vi har dagligen cirka 20 kliniska apotekare på Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Så teoretiskt förhindrar vi runt 20 återinläggningar per vecka. Vi kanske inte idag kan visa att det faktiskt är så, men teoretiskt är det ju utfallet utifrån Cochranes genomgång av tillgängliga data, säger Ulrika Gillespie.

Cochrane-rapporten har analyserat studier av läkemedelsgenomgångar på sjukhus oavsett vem som genomför dem eller hur de går till. Det är alltså inte fråga om en utvärdering av kliniska apotekare.

— I Cochrane-genomgången är det ganska många studier där det inte är en apotekare inblandad. Det är kliniska farmakologer eller geriatriker eller apotekare som gör genomgångarna. Sedan är det väldigt olika om de har varit i en konsult-roll eller om de varit helt integrerad i teamet, säger Ulrika Gillespie.

I Uppsala strävar de kliniska apotekarna efter att arbeta som en helt integrerad del i sjukvårsteamet på avdelningen.

— Vi tror ju också att det blir större effekt ju mer integrerad man är och jag tror också att det är väldigt viktigt att fokusera mycket på läkemedelsgenomgången vid utskrivningen. Så att patienterna inte kommer tillbaks på grund av missförstånd, slarvfel och dubbelförskrivning. De patienter som återinläggs bara efter någon månad beror ju ofta på att det varit en dålig utskrivning, säger hon.

Det är redan en stor efterfrågan på kliniska farmaceuter ute i regionerna. Bara i år har regionerna Skåne, Stockholm och Dalarna annonserat efter fler kliniska farmaceuter. Samma situation gäller på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar Ulrika Gillespie.

— Vi har avdelningar som väntar på att få både receptarier och apotekare. Det är ett tryck från regionen. Att behöva övertyga verksamhetschefer om värdet med att få in farmaceuter behövs sällan nu för tiden. Nu är jag mest orolig för att det utbildas för få, säger hon.

Det årslånga magisterprogrammet i klinisk farmaci som ges i Uppsala examinerar 10–15 kliniska apotekare varje år, vilket inte täcker den efterfrågan som redan finns. Och nu kommer sannolikt intresset öka ytterligare med dessa nya resultat.

— Det är ju ingen jätte-effekt så det blir kanske inte någon ketchupeffekt, men det kommer säkert vara positivt. Den nya Cochrane-analysen kommer i alla fall inte minska intresset, säger Ulrika Gillespie.

Läs Cochrane-analysen >> Medication review in hospitalised patients to reduce morbidity and mortality