Sanktionsavgifter för företag kan införas redan i sommar
Läkemedelsföretag som inte informerar om brist på en medicin ska kunna få böter med upp till 100 miljoner, enligt ett förslag från regeringen. Kontraproduktivt och riskabelt menar Lif som anser att höga straffavgifter kan leda till läkemedelsbrist.
Tisdag den 24 januari lämnar regeringen in sin proposition ”Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap” till riksdagen. I den finns en rad förslag på åtgärder varav en del syftar till att lösa de problem som finns med brist på läkemedel. Ett problem som har funnits i många år men har förvärrats.
En av de åtgärder som nu föreslås är att sanktionsavgifter införs i läkemedelslagen för det företag som inte minst två månader i förväg meddelar Läkemedelsverket om försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent på den svenska marknaden.
— Sanktionsavgifter ska kunna tas ut av företag som inte fullgör skyldigheten att informera om kommande rest- och bristsituationer. Efterlevnaden för att informera om sådana situationer har varit för dålig, säger håller sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) på en pressträff.
Enligt ministern ska avgiften vara ”rimlig och proportionerlig” på den överträdelse som har skett och ska som lägst ligga på 25 000 kronor.
Som högst på 100 miljoner kronor.
— Att alla läkemedel ska finnas på alla apotek är inte realistiskt. Regeringen föreslår dock att det ska finnas en skyldighet för apoteken att ha en viss lagerhållning och lagerhållningen ska vara anpassad till patienternas behov och den marknad som apoteket verkar på, säger Acko Ankarberg Johansson.
Godkänner riksdagen förslaget kommer lagändringarna att träda i kraft redan den 1 juli 2023.
Förslaget om sanktionsavgifter är inte nytt. Redan den förra regeringen hade förberett en sådan lagändring och det är därför den nya regeringen nu har möjlighet att redan nu lägga ett färdigt förslag till riksdagen.
Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteksförening, välkomnar förslaget.
”Tillverkarna måste bli bättre på att anmäla i tid innan lagren börjar ta slut, inte samma dag eller efter att bristsituationen har uppstått. Det finns ett lagförslag om sanktioner för de som inte anmäler i tid, det bör införas så snart som möjligt” skriver Johan Wallér i en artikel på Dagens Nyheters debattsida.
Lif, de forskande läkemedelsföretagen, är mer tveksamma. VD Anders Blanck skriver i en replik till Johan Wallérs artikel på Dagens Nyheters debattsida att läkemedelsbranschen inte motsätter sig sanktionsavgifter.
”Men böter på de skyhöga nivåer som utredningen föreslog skulle vara direkt kontraproduktivt och göra situationen ännu värre. För att gardera sig skulle många företag se sig tvungna att kontinuerligt rapportera risk för kommande brist, vilket skulle leda till oreda och överrapportering i systemet som försvårar att se vilka faktiska, reella, risker som måste hanteras”.
Redan i höstas varnade Lifs expert Bengt Mattson för konsekvenserna om regeringen tar lagförslaget vidare.
— Jag är rädd för att företag kommer att avregistrera ett stort antal mediciner från den svenska marknaden. Sanktionsavgiften överstiger i de flesta fall de årliga intäkterna för läkemedlen och det skulle inte vara hållbart att tillhandahålla dem i Sverige om de riskerar en sådan ekonomisk smäll. Det är faktiskt bara cirka en fjärdedel av företagen som har en total årlig försäljning för samtliga av företagets produkter på över 100 miljoner kronor. Lagförslaget skulle direkt äventyra svenska patienters hälsa och behandlingsmöjligheter, säger Bengt Mattsson i en artikel på branschorganisationens hemsida.
Läs mer: “Apoteken måste få erbjuda annan styrka eller preparat”