”Four-point-eight är ett återkommande begrepp i min nuvarande vardag”
Det är en sak att läsa en produktresumé och en helt annan att skriva och ansvara för den, skriver Isabella Stenmark i ett nytt blogginlägg.
Jag har under min yrkesverksamma tid läst tusentals produktresuméer i FASS. Visst är siffran imponerande! Men knappast i relation till hur många receptrader jag genom åren måste ha pumpat ut. I FASS hittade jag som i min egen ficka, i alla fall när jag jobbade på apotek. För när jag skulle hantera produktresumén ur marknadstillståndsinnehavarens perspektiv kom jag till en omedelbar slutsats. Det är en sak att läsa en produktresumé och en helt annan att skriva och ansvara för den.
Nu var jag med på banan, tänkte jag, ända tills begreppet systemorganklass dök upp.
“Four-point-eight” är ett återkommande begrepp i min nuvarande vardag. Jag är stundvis överväldigad av alla mystiska förkortningar, dokumentnamn och termer som cirkulerar. Därför blev det en riktig aha-upplevelse för mig när jag tillslut insåg att “four-point-eight” var en hänvisning till avsnitt 4.8 i produktresumén med den självklara rubriken ”Biverkningar”. Jahaaa… Nu var jag med på banan, tänkte jag, ända tills begreppet systemorganklass dök upp. Alla andra var helt införstådda med innebörden men jag hade aldrig hört talas om det tidigare, vilket med facit i hand förvånar mig. Systemorganklass är ett begrepp som klart och tydligt förekommer i FASS-textens avsnitt för biverkningar för många läkemedel. Det hade jag missat, trots att jag har haft tusentals tillfällen att lägga märke till det.
Så vad betyder det otroligt charmerande begreppet systemorganklass? I stora drag beskrivet finns det en medicinsk ordbok med standardiserade termer för hur till exempel medicinska tillstånd och/eller biverkningar skall beskrivas. Låt oss säga att ett läkemedel har feber som biverkning. Detta tillstånd skulle kunna beskrivas på flera olika sätt, till exempel pyrexia, <37.7oC, för hög kroppstemperatur etc. För att undvika den typen av heterogenitet finns ett standardbegrepp. På svenska feber, på engelska pyrexia. Dessa standardbegrepp grupperas sedan i systemorganklasser.
Min oro stillades dock när jag besökte FASS igen. Allt såg ut precis som vanligt.
Till en början kunde jag inte acceptera att jag aldrig hade reflekterat över ”systemorganklasser”. Det gav mig en olustig känsla och jag undrade vilka andra viktiga rubriker och detaljer jag hade sorterat bort när jag vant navigerade i FASS. Min oro stillades dock när jag besökte FASS igen. Allt såg ut precis som vanligt. Den enda skillnaden var att jag nu, i viss utsträckning, kunde läsa texterna genom marknadstillståndsinnehavarens glasögon. Tänk att jag har lyckats plockat på mig de där nya glasögonen, även om glaset ännu måste finslipas för optimal skärpa. Mitt självförtroende gällande produktresuméer har reparerats en hel del och jag läser dem fortfarande ofta och gärna. Men sällan på svenska eller i FASS. Det är fascinerade att ett och samma dokument kan fylla så många funktioner.
Jag har tjuvlyssnat när kollegor har berättat för utomstående om vad vi jobbar med. I sin beskrivning brukar de hänvisa till den hopvikta lilla lappen som ligger i alla medicinförpackningar och berätta att vårt arbete bidrar till informationen som går att hitta där. Så himla smart. Själv har jag i mina beskrivningar trasslat till det med farmakovigilans och neurosedynskandalen. Istället hade jag bara kunnat nämna bipacksedel.
Hittills har jag läst tusentals bipacksedlar/produktresuméer/FASS-texter och det kanske är något att vara stolt över nu. Men det ska bli väldigt spännande att i framtiden istället få räkna upp hur många jag har bidragit till att skriva. Det kommer jag definitivt vara stolt över sen.
