Industrins motbud: 2,0 procents löneökning
Idag inleddes den svenska avtalsrörelsen på riktigt när industrins parter växlade sina yrkanden vid en gemensam presskonferens.
Industriarbetsgivarna i form av Teknikföretagen kom idag med ett motbud till industrifackens tidigare lagda yrkande om löneökning på 4,4 procent plus en särskild låglönesatsning på 1 600 kr för nästa avtalsperiod.
— Vårt motförslag är löneökningar på 2,0 procent samtidigt som vi introducerar ett engångsbelopp om motsvarande 3 000 kr för heltidsanställda i ett ettårsavtal, säger Thomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen på en presskonferens idag på morgonen.
Avtalsrörelsen för industrin, som omfattar över 100 000 anställda, drar sedan igång på allvar efter årsskiftet och har som målsättning att vara klar till 31 mars så att det nya avtalet kan börja gälla den 1 april. Det har naturligtvis direkt betydelse för alla farmaceuter som arbetar inom läkemedelsindustri eller andra likartade verksamheter. Men industriavtalet sätter också det så kallade ”märket”, som brukar ses som normgivande för andra avtalsområden, så var industriavtalet landar har på olika sätt betydelse för alla andra arbetstagare i Sverige.
Sveriges Farmaceuters förhandlingschef Annika Hage Nederström är inte förvånad över att arbetsgivarparten redan nu kommer med ett motbud i form av en procentsiffra och inte heller att parterna står ganska långt ifrån varandra med sina bud.
— Min erfarenhet är att parterna i industriavtalet brukar stå ganska långt ifrån varandra när de växlar yrkanden, det är inte något ovanligt. Och jag ser med spänning fram emot att följa förhandlingarna i vår och följa hur parterna närmar sig varandra, säger hon som en kommentar på dagens besked från Teknikföretagen.
Var förhandlingarna inom industrin kommer att landa vill hon inte gissa något om, men poängterar att även om industriavtalets ”märke” har en viss styrande effekt så är det inte avgörande för de enskilda branschavtalen.
— Det viktiga är att man kommer överens om ett avtal som stödjer verksamheten både ur arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv, säger Annika Hage Nederström.