Fabriken där bakterierna gör halva jobbet
När svenska staten efter andra världskriget ville ha en egen svensk läkemedelsfabrik placerades den i – Strängnäs. Fabriken finns kvar men är i dag en högteknologisk världsledande anläggning där Pfizer tillverkar fem läkemedel till hela världen.
[Uppdaterad 2022-12-20, kl 14:38]
En grådisig onsdagseftermiddag i början av oktober besöker Svensk Farmaci den unika fabriken. Det är en låg byggnad som smälter in bra i den övriga bebyggelsen i industriområdet på väg in mot centrala Strängnäs i Sörmland.
375 personer arbetar i lokalerna som omfattar kontor, produktion, laboratorier och lager. Fyra olika proteinläkemedel tillverkas här; tre egna och ett på licens till en annan kund. Dessutom tillverkas Fragmin (polysackarid).
Strängnäsfabriken tillhör det som kallas Pfizer Global Supply.
— Vi tillverkar läkemedelssubstanserna här. När det är klart fryses de in och skickas vidare till andra ställen, framför allt i Europa, för att där slutformuleras för att kunna administreras till patienter, säger Jennie Deutgen.
Hon är civilingenjör från Linköping och har arbetat på Pfizer i Strängnäs i tio år.
— Jag trivs så bra här. Det är som en stor familj, verkligen. Jag hade inte stannat så länge om det inte hade varit för det, och för möjligheten att prova på olika jobb här.
Om man är intresserad av processer och läkemedelstillverkning är detta en väldigt spännande och tvärprofessionell arbetsplats
Nu är hon sektionschef för en grupp specialister som ansvarar för tillverkningsprocesserna, rengöringsprocesserna och omgivningshygien. Det är en supportgrupp till produktionen som övervakar processerna, ser till att processerna håller validerad status och är dokumenterade enligt myndighetskrav.
— Om man är intresserad av processer och läkemedelstillverkning är detta en väldigt spännande och tvärprofessionell arbetsplats, säger Jennie Deutgen.
Pfizer Strängnäs
I fabriken tillverkas både egna produkter och produkter på licens till andra företag. De substanser som tillverkas är:
- Medel mot blodpropp; Fragmin
- Tillväxthormon; Genotropin
- Tillväxthämmande hormon; Somavert
- Vaccin mot meningit; Trumenba
- Reumatiskt läkemedel på kontrakt till ett annat företag
Samtliga dessa är proteinläkemedel förutom Fragmin (polysackarid).
Det som idag är högteknologisk läkemedelsproduktion via genmodifierade bakterier började på 1950-talet. Efter andra världskriget såg svenska staten ett behov av en egen inhemsk produktion av läkemedel i Sverige. Oron för attacker mot huvudstaden gjorde att valet av plats för den nya läkemedelsfabriken föll på Strängnäs.
Det var svenska Kabi som fick uppdraget. Kabi var dotterbolag till danska Kongens Bryghus, och hade genom det erfarenhet av fermentering och var väl insatta i olika jäsningsprocesser.
Den första produkten som tillverkades var penicillin. Nästa stora produkt blev tillväxthormonet Genotropin. På Karolinska Institutet i Solna hade forskaren Rolf Luft börjat experimentera med att framställa tillväxthormon för personer som riskerade att bli kortvuxna. Den första produkten, som utvanns ur hypofysen på avlidna människor, drogs tillbaka eftersom ett virus kunde orsaka allvarlig sjukdom. Men genom ett samarbete med amerikanska Genentech, som hade utvecklat genmodifierade bakterier för framställning av läkemedel, fick Kabi tillgång till bakterier som kunde tillverka humant tillväxthormon.
1987 registrerades det första biokemiskt tillverkade tillväxthormonet från Kabi; Genotropin. Det var ett av världens första läkemedel framställt med DNA-teknik. Tillverkat i Strängnäs. Samma år togs också anläggningen för framställning av Fragmin i bruk.
Idag tillverkas alltså fem olika substanser på Pfizers fabrik i Strängnäs. På arbetsplatsen finns flera olika yrkeskategorier, exempelvis ingenjörer, mekaniker, mättekniker, processtekniker, reglertekniker, analytiska kemister, QA-personer (kvalitetssäkring), mikrobiologer, QC-analytiker (kvalitetskontroll), proteinkemister och många andra.
— Och så klart flera farmaceuter, säger Jennie Deutgen.
En av dessa är Ruxandra Butnarita, som utbildade sig till apotekare i hemlandet Rumänien,
i Targu Mures.
— Jag arbetade på apotek i Rumänien i sex år innan jag flyttade med min man till Sverige, säger hon.
Hon kom till Sverige genom Lloyds apotek, som 2014 rekryterade personal från andra länder.
— Först kom vi till Härnösand men det apoteket skulle stänga tre månader senare. 2015 flyttade vi till Strängnäs då jag fick apoteksjobb här.
Det blev totalt tre år på apotek innan hon valde att byta arbete till APL, Apotek Produktion & Laboratorier, i Kungens kurva i Södra Stockholm. Efter nio månader sökte hon 2018 jobb på Pfizer i Strängnäs.
— Jag ville ha ett jobb närmare hemmet i Strängnäs, och industrin har alltid varit en dröm för mig, säger Ruxandra Butnarita.
Hon beskriver sig som nyfiken, en som gärna flyttar och testar nya saker.
– Jag ångrar verkligen inte flytten till Sverige, och att jag sökte mig till Pfizer.
Målet i allt vi gör är att vi ska frisläppa bra produkter som uppfyller myndigheternas krav och som är säkra för patienterna.
Hennes titel på Pfizer är QA Officer. Det första jobbet var inriktat mot compliance (efterlevnad) avseende regelverk, medan det idag handlar om råvaror.
— Jag och min grupp arbetar för att säkerställa att de råvaror som kommer till fabriken uppfyller de krav som vi och myndigheterna ställer. Vi tar prover och testar alla råvaror innan de släpps in i produktionen, säger Ruxandra Butnarita.
Det blir många möten. Arbetet handlar mest om att läsa dokument och utvärdera dessa.
— Men vi gör också egna inspektioner för att säkerställa att vi följer GMP, Good Manufacturing Practice. Målet i allt vi gör är att vi ska frisläppa bra produkter som uppfyller myndigheternas krav och som är säkra för patienterna.
Hon kommer också in på och nämner familjekänslan när vi pratar om hur det är att arbeta på Pfizer i Strängnäs.
— I QA-gruppen är vi knappt 20 personer. Vi ses varje dag på våra morgonmöten när vi under 20 minuter planerar dagens arbete. Det är en stabil, bra och trevlig arbetsplats där vi känner varandra. Jag trivs här och det är en fin känsla att komma hit varje dag, säger Ruxandra Butnarita.
På en förhållandevis liten anläggning, med många olika funktioner, finns det stora möjligheter att prova olika arbetsuppgifter.
— Det är positivt, tycker jag.
Så går tillverkningen av proteinläkemedel till
- Processen för all produktion inleds med ett provrör med genmodifierade E. coli-bakterier.
- I de första fermenteringsstegen ökar tillväxten av antalet celler.
- När antalet celler blivit tillräckligt många sker en induktion som får cellerna att producera ett protein, som är den önskade produkten/läkemedelssubstansen. En induktion är i de flesta fall en tillsats som startar produktionen.
- När produktionen kommit upp i den önskade mängden avbryts tillverkningen. Substansen renas, fylls, fryses ner och skeppas sedan till en formuleringsanläggning.
Innan dagens sista intervju ska vi ta oss en titt på ett av labben. Via trappor, gångar och fönsterklädda korridorer kommer vi fram till en sluss där vi ska ta på speciella vita tofflor och vita rockar.
Jennie Deutgen återansluter och visar runt på ett av labben. Som sig bör är allt rent, ljust och snyggt, tydligt utmärkt med skyltar och texter. Det finns flera olika labb och i just det här som vi besöker idag testas olika metoder för att rengöra de stora tankarna där de aktiva substanserna tillverkas.–
— Det finns olika sätt att göra det. Sedan kvalitetstestar vi också så att det verkligen blir absolut rent.
Normalt produceras en aktiv substans under några veckor. Sedan stoppas den produktionen, anläggningen rengörs och ställs om innan tillverkningen av en annan aktiv substans tar vid. Bytet och rengöringen tar normalt runt en vecka.
I ett annat processutvecklingslabb finns småskaliga modeller av de fullstora produktionsanläggningarna. I de mindre modellerna kan teknikerna testa nya saker, utvärdera eventuella förändringar och förutse hur produktionen kan påverkas.
— Det är verkligen en stor tillgång att ha dessa modeller och kunna testa olika scenarios, säger Jennie Deutgen.
Vi återvänder till kontorsdelen där Haleh Engström ansluter för dagens sista intervju. Hon har också arbetat på apotek i centrala Strängnäs. Det var där hon lärde känna Ruxandra Butnarita.
— Jag trivdes bra på apotek, men det lockade att komma tillbaka till Pfizer.
Vi backar bandet lite. Haleh Engström läste först till mikrobiolog i Stockholm. Hon fick jobb som laboratorieingenjör på Pfizer i Strängnäs där hon arbetade 2006–2009.
Men hon ville ha något bredare, med en tydligare läkemedelskoppling. Valet föll på att läsa till receptarie i Uppsala.
— Efter det fick jag jobb på apotek här i Strängnäs, där jag träffade Ruxandra, säger Haleh Engström med ett leende.
På det hela är Pfizer ett väldigt stort företag, men här i Strängnäs är det litet och familjärt. Vi är som ett eget litet företag i det stora.
Visst trivdes hon på apotek, men, som sagt, Pfizer lockade tillbaka henne.
— På det hela är Pfizer ett väldigt stort företag, men här i Strängnäs är det litet och familjärt. Vi är som ett eget litet företag i det stora.
När hon kom tillbaka till Pfizer började hon på labb och gjorde olika analyser, men bytte över till QA i maj 2022.
— Jag gillade labb men ville prova något nytt. Jag och mina kollegor inom QA kvalitetssäkrar och granskar de färdiga produkternas dokumentation innan de frisläpps.
En anledning att prova QA var att komma bort från helgarbete som inträffar ibland på labb.
— När produktionen är igång jobbar bakterierna 24 timmar om dygnet. Det kan betyda att man ibland måste åka in både på kvällar och helger och köra analyser.
Arbetet liknar det som Ruxandra Butnarita gör. Varje dag börjar med ett morgonmöte för att gå igenom dagens uppgifter och utvärdera gårdagen.
— Jag arbetar mest med Fragmin och det blir
en hel del tvärfunktionella möten med andra avdelningar och funktioner här i Strängnäs.
Det övergripande i hennes arbete är att se till att GMP följs. Som Quality Assurance Officer blir hon också involverad i alla kvalitetsfrågor på fabriken.
Kunskaperna om läkemedel har hon från utbildningen och från apoteket tar hon med sig hur man kan kommunicera med olika människor.
— Där fick vi verkligen lära oss hur man kan anpassa sin kommunikation. Det har jag stor nytta av även i det här arbetet.
Är det något du saknar?
— Jag kan sakna farmakologin ibland, trots att jag trivs väldigt bra här.
Fotnot: I en tidigare version av artikeln angavs att penicillin användes mot tubekulos. Det var inte korrekt.