”Världen blir mer begriplig om man får lite siffror på den”

Att Karolina Antonov skulle bli apotekare var inte en självklarhet, trots att hon har, vad hon kallar ärftlig belastning, i både en pappa och en bror som är apotekare.

– Jag gick fyraårig teknisk linje med kemiinriktning på gymnasiet. Jag började sedan läsa kemi vid Stockholms universitet, men insåg ganska snart att enbart kemi inte var min grej. Med en pappa som var apotekare låg det nära till hands att då söka sig till apotekarutbildningen. För mig var nog det som lockade att det var bredare än kemin, säger hon.

Karolina Antonov läste vid Uppsala universitet mellan 1986 och 1990 och gick tillsammans med apotekarprofiler som Marie Gårdmark och Mats Larhed. Under hela sin karriär har hon arbetat med läkemedelsstatistik och hälsodata, något hon fattade tycke för under grundutbildningen och ännu mer under sina doktorandstudier.

— Under utbildningen fastnade jag för ämnet Samhällsfarmaci och där ramlade några pusselbitar på plats med kombinationen av det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. Jag doktorerade sedan där och där väcktes intresset för analys och siffror, säger hon.

Mellan grundutbildningen och doktorand­studierna gjorde hon ett kort inhopp som läke­medelskonsulent för GSK, men det var inte hennes grej utan istället något som drog henne tillbaks till forskarstudierna.

— Jag förstod aldrig riktigt meningen med att jag åkte runt och höll föredrag för läkarna, även om det var lärorikt, säger hon.

Forskarkarriären vid universitetet blev dock inte så långvarig efter disputationen 1997. Istället sökte hon sig till det statliga monopolet Apoteket AB och fick ett jobb på statistikenheten på huvudkontoret.

— Apoteket hade läkemedelsstatistiken så jag följde datan, kan man säga. Där jobbade jag i sju år, mycket med att få till den nationella statistiken så att alla aktörer skulle få tillgång till samma läkemedelsstatistik. Jag tycker att världen blir lite mer begriplig om man får lite siffror och storleksordning på den, säger Karolina Antonov.

Förutom den obligatoriska praktiken under utbildningen har hon aldrig jobbat på ett apotek, trots sju år på Apotekets huvudkontor där det var vanligt att de anställda jobbade på apotek under delar av sommaren.

— Nej, ska jag vara helt ärlig så avstod jag aktivt från att ta ut min legitimation för jag tänkte att då kan de inte sätta ut mig på apotek enkelt. Jag tyckte jag gjorde mer nytta på statistikenheten, säger hon.

När det började osa omreglering av apoteksmarknaden var det oklart hur läkemedelsstatistiken skulle hanteras. Karolina Antonov sökte sig då till läkemedelsregistret hos Socialstyrelsen. Men innan hon hann börja ringde Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och erbjöd henne jobb hos dem istället.

— Det har varit fantastiskt roligt. Alla aspekter av läkemedel kommer ju in i läkemedels­branschen. Man får både det akademiska med utvecklingsdelarna, men också marknadsdelarna, hälso- och sjukvården och myndighetsvärlden. Därför har jag blivit fast här eftersom det hela tiden händer nya spännande saker, säger hon.

I motiveringen framhålls att Karolina Antonov har medverkat till ett antal viktiga avtal och överenskommelser mellan läkemedelsindustrin och staten. Det har dels handlat om hur industri och vård kan samarbeta om data i kvalitetsregister, dels om prisreglering.

— Jag har medverkat i arbetet med både det som kallas 65-procentsregeln och det som kallas 15-årsregeln, säger Karolina Antonov.

Avtalen är nu en reglering av hur priset på generika ska förändras vid vissa punkter i generikaprodukternas livscykel. I båda fallen har det handlat om att läkemedelsföretagen ”frivilligt” gått med på vissa prissänkningar för att undvika annan, för läkemedelsföretagen, oönskad reglering.

— Vi har försökt att bidra konstruktivt i de där situationerna för att hitta lösningar som är mer acceptabla för våra medlemmar och samtidigt bidrar till att åstadkomma det som beslutsfattarna eftersträvat, säger Karolina Antonov.

Karolina Antonov har genom hela sin karriär verkat för att läkemedelsstatistiken ska vara korrekt och lättillgänglig i samhället. Därför var det något av en chock när E-hälsomyndigheten, som fått ansvaret för den nationella läkemedelsstatistiken efter omregleringen, för några år sedan kom fram till att de inte längre kunde göra den tillgänglig som tidigare. Myndigheten hade gjort en ny tolkning av offentlighets- och sekretesslagstiftningen och menade att de bröt mot lagen om de lämnade ut läkemedelsstatistiken eftersom myndigheter inte får röja ”enskilds ekonomiska förhållanden”.

Den något märkliga situationen uppstod då när myndigheten vägrade lämna ut statistik för att skydda läkemedelsföretagens ekonomiska uppgifter, medan de som skyddades av myndigheten – läkemedelsföretagen och Lif, med Karolina Antonov i spetsen – menade att de inte hade några problem med att uppgifterna gjordes tillgängliga.

— Där reagerade vi ganska tydligt och var nog bidragande till den utredning som nu pågår kring läkemedelsstatistikens hanterande. Uppdraget är ju att det ska gå att hantera den som tidigare, säger Karolina Antonov.

Hon sitter nu själv med i utredningens expertgrupp och kan på så vis följa och bidra till arbetet inifrån. Hon menar att myndighetens tolkning av lagen nog var korrekt, rent juridiskt, men att det måste gå att göra undantag för att göra läke­medelsstatistiken tillgänglig, som alla vill.

— Det känns bra att det blir en ordentlig utredning av detta, då finns det ju en möjlighet att det blir hållbart framåt, även i framtiden när det kommer nya människor som ska tolka lagstiftningen, säger hon.

Men det kommer att dröja innan det blir något konkret resultat av deras arbete. Utredningen ska visserligen lämna sitt betänkande nu i december, men sedan ska det gå ut på remiss och beredas till en proposition så kanske vid halvårsskiftet 2024 kan det vara realistiskt att tro att det tidigast är färdigt, gissar Karolina Antonov.

En helt annan sak som Karolina Antonov vill lyfta fram i hennes jobb på Lif är det relativt nystartade traineeprogram som hon är ansvarig för. Det är väldigt långt ifrån analyserna av siffror och något som hon tycker är väldigt roligt och stimulerande. Lif tar in två trainees varje höst som sedan jobbar där i 18 månader och lär sig om regelverket,läkemedelsmarknaden och forskningen runt läkemedel. Det enda kravet för att söka är att man har en magisterexamen i botten.

— Syftet med traineeprogrammet är att skapa framtidens ledare inom läkemedelsområdet. Vi vill ge dem en bred ingång till läkemedelsområdet, något som är svårt att få idag på annat sätt. Vi har haft jurister, biovetare, en ekonom och så vidare. Tyvärr tog det lite tid innan vi hittade någon apotekare som levde upp till de övriga sökande så det var faktiskt först under den tredje omgången. Men då fick vi en stjärna, säger Karolina Antonov.

För henne, som ansvarig för trainee­programmet, har det också inneburit en slags nytändning samtidigt som hon har fått skärpa till sig en del.

— Det är otroligt roligt, det är lite som att få nya barn varje höst. Samtidigt hjälper de mig att hålla mig alert. De ställer ju helt andra typer av frågor och kommer in i diskussioner från andra håll, säger Karolina Antonov.