Läkemedelsverket tar upp problemet till diskussion
Läkemedelsverkets är tveksamt till att sätta upp en regel som stoppar de onödiga förpackningarna upplevs som ett arbetsmiljöproblem av farmaceuter. Men de kommer att ta upp problemet med branschorganisationer och försöka hitta alternativa lösningar.
En enskild restsituation kan orsaka stora problem för apotek, skriver Läkemedelsverket.
— Det finns olika anledningar till att ytterkartong används till läkemedel som förpackas i burkar. Förpackningar ser olika ut, är olika stora. Det finns olika mycket information som måste få plats på dem, säger Kim Sherwood, senior expert på Läkemedelsverkets enhet för produktinformation.
Kim Sherwood, senior expert på Läkemedelsverkets enhet för produktinformation
Ett skäl att använda ytterkartong kan vara utrymmesbrist på burken, då nödvändig information som till exempel en flerspråkig bipacksedel, som ofta används på den nordiska marknaden, eller en 2D-kod, som krävs för att bevisa att läkemedlet inte är förfalskat, också måste få plats direkt på burken om inte ytterkartong finns. Det ska även finnas utrymme för farmaceuten att sätta fast etiketten med förskrivarens ordination. Ett annat skäl kan vara förpackningstekniska begränsningar; som att kartongen och bipackssedeln fungerar som ett emballage och skyddar läkemedlet under transporter.
Läkemedlet Methotrexate från Orion Pharma.
Finska läkemedelsföretaget Orion Pharma tillverkar läkemedlet Methotrexate, som levereras med burk i kartong.
— Det är olika från läkemedel till läkemedel. Vi gör också många läkemedel som kommer utan ytterförpackning. Men på vissa läkemedel går det inte att göra på annat sätt, då de behöver ha ganska mycket text på bipacksedeln, säger Jesper Qvist-Pedersen, vd för Orion Pharma i Sverige.
Jesper Qvist Pedersen, vd för Orion Pharma i Sverige.
Att ha flerspråkiga bipacksedlar för den nordiska marknaden har andra fördelar eftersom det underlättar läkemedelsförsörjningen i Norden. Om det uppstår brist på läkemedel i ett land så kan man enkelt fylla på lagren igen med samma förpackning från ett annat land, förklarar han.
Jesper Qvist Pederson har funderat på om de verkligen måste finnas tryckta bipacksedlar, eller om det kunde finnas en kod på förpackningen som man kunde scanna med till exempel sin mobil eller ipad och se den där istället.
— Vi gör vad vi kan för att det ska bli så bra som möjligt för personal på apotek eller sjukhus som öppnar läkemedelsförpackningarna, men också för patienterna. Men det är väldigt mycket Läkemedelsverket som styr det här, säger Jesper Qvist-Pedersen.
— Vi kan absolut fundera över olika sätt att rekommendera. Men det är svårt att ställa ett svartvitt krav. En regel kommer inte att passa alla förpackningar och alla läkemedel, säger Kim Sherwood på Läkemedelsverket.
Hon berättar också att onödiga läkemedelskartonger runt burkar har diskuterats tidigare på Läkemedelsverket. Men att fokus då huvudsakligen legat på att kartongerna är ett miljöproblem och resursslöseri.
— Nu har vi blivit uppmärksammade på det här problemet och kommer att ta upp en dialog med branschorganisationerna och se om det finns alternativa lösningar, säger Kim Sherwood.
Läs mer >> Onödiga förpackningar ett arbetsmiljöproblem på apotek.
