Miljöpremien är för låg, menar industrin
Läkemedelsindustriföreningen menar att den miljöpremie som föreslagits riskerar att vara för låg för att kunna göra någon skillnad.
Bengt Mattson, Läkemedelsindustriföreningens expert på miljö och hållbarhet, anser att åtgärderna ger effekt.
I söndags presenterade Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och E-hälsomyndigheten sin modell för en miljöpremie, ett uppdrag de fått från den förra regeringen.
Enligt förslaget ska ett företag som vill få en miljöpremie ansöka om det till Läkemedelsverket som granskar ansökan och beslutar om företaget ska få en miljöpremie. Därefter kan företaget ansöka om ett förändrat pris hos TLV medan E-hälsomyndigheten ansvarar för att betala ut miljöpremien för de förpackningar som uppfyller kriterierna baserat på försäljningsvolym.
Tanken är alltså att produkter med en beviljad miljöpremie ska kunna konkurrera med ett lägre pris och därmed ha lättare att bli periodens vara och sedan kompenseras för det lägre priset via miljöpremien, baserat på sin försäljning.
TLV föreslår en normalnivå för miljöpremien på sju kronor per förpackning samt en lägre nivå på tre kronor per förpackning för substanserna acetylsalicylsyra, naproxen och finasterid. Det menar myndigheten ger läkemedelsföretagen tillräckliga incitament att ta fram den dokumentation som krävs.
Det tror inte Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
— Vi välkomnar det här försöket, men misstänker att nivån är i underkant med tanke på att företagen måste lägga resurser på nödvändig dokumentation som visar att de uppfyller kriterierna och dessutom låta en oberoende tredje part verifiera dokumentationen, säger Bengt Mattson, expert på miljö och hållbarhet vid Lif.
Hur stor miljöpremien blir för en produkt beror naturligtvis på hur stor försäljning produkten får vilket gör att i enskilda fall kan den kanske vara tillräcklig, men särskilt för antibiotika är Bengt Mattson rädd för att det inte kommer att räcka.
— När det gäller antibiotika har Sverige en väldigt restriktiv användning, av förklarliga skäl. Att få de globala läkemedelsföretagen att vidta de åtgärder som krävs för en liten svensk marknad där försäljningen är låg blir svårt, tror vi. Och det är inom antibiotikaområdet som miljöpremien är av störst vikt och kan göra mest nytta. Behöver företagen dessutom göra investeringar för ytterligare avloppsrening eller liknande för att uppfylla Läkemedelsverkets kriterier är sju kronor definitivt för lite, säger han.
Om inte denna försöksverksamhet kan visa på att detta är en fungerande modell finns det en risk att det svenska initiativet att införa en miljöpremie istället resulterar i att idén som sådan skrotas.
— Det vore väldigt olyckligt om det blir så, men det är en oro som jag har. Om miljöpremien blir så låg att det blir ett väldigt begränsat antal företag som ansöker om den så är jag rädd för att en slutsats, när detta utvärderas 2028, blir att det här flyger inte. Då finns det risk för att vare sig Sverige eller andra länder tar detta vidare. Det tycker jag vore fruktansvärt tråkigt, säger Bengt Mattson.
Samtidigt menar han att det hade varit för svårt att involvera flera länder för att få till en större miljöpremie som fungerar inom stora delar av EU, med alla olika nationella förmånssystem som finns.
— Jag tror ändå att det är klokt att länder som Sverige försöker gå före och förhoppningsvis visa att det funkar. Skulle vi ha försökt att hitta någon modell som passar många EU-länder hade vi nog fortfarande suttit och funderat, säger han.
