Industrifacken begär 4,4 procents lönelyft
En löneökning på 4,4 procent nästa år är ett ansvarsfullt och rimligt krav. Det menar industrifacken, som idag drog igång avtalsrörelsen med sitt utspel.
I förra veckan konstaterade Medlingsinstitutet att genomsnittslönen för augusti 2022 var 2,8 procent högre jämfört med samma månad förra året. Samtidigt kunde de visa att reallönen, trots det, hade minskat med 6,2 procent på grund av den höga inflationen.
Tjänstemannafacken Sveriges ingenjörer och Unionen tillsammans med LO-förbunden IF Metall, Livs, och GS (skogs- och träfacket) offentliggjorde idag sina krav inför nästa års lönerörelse. De begär ett lönelyft på 4,4 procent, en nivå som kan ses som en riktlinje för hela avtalsrörelsen.
På dagens DN Debatt utvecklar fackförbunden sitt resonemang. Där anger de å ena sidan att det är viktigt att årets avtalsrörelse tar ansvar för en fortsatt och långsiktigt fungerande lönebildning och att löneökningarna inte bidrar till att driva upp inflationstakten ytterligare. Å andra sidan argumenterar de för att svensk industri har stärkt sin konkurrenskraft, ökat sina exportandelar och har en mycket god lönsamhet, något som kan ses i företagens bokslut.
Därför menar fackförbunden att det är dags att växla upp löneökningstakten. ”Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad.” skriver de i debattartikeln.
Senare under dagen gick fackförbunden ut i en gemensam presskonferens och berättade mer i detalj om sina krav.
Förutom löneökningar på 4,4 procent ska avtalsperioden begränsas till ett år och det nya avtalet innehålla en särskild lägstalöne-satsning på 1 600 kronor samt ge ytterligare avsättningar till deltids- och flexpension, enligt fackens krav.
Industrifacken är de som startar den svenska avtalsrörelsen och löneökningsnivån inom industrin sätter det så kallade ”märket” som sedan styr den övriga avtalsrörelsen. Industrifacken och arbetsgivarna inleder sina förhandlingar efter jul och beräknas vara klara senast den 1 mars 2023.