Unik teknik utvecklas i Uppsala

Flytten är klar och det är dags för invigning av nya lokaler i Pharmacias gamla anläggning i Fyrislund i Uppsala.

Det lilla startup-bolaget Nanexa visar upp labb, renrum och kontors­lokaler. Alla sitter på ett och samma plan, alla från vd David Westberg till apotekaren Amanda Båhlström, som arbetar ute på labbet.

— Det är det jag gillar med Nanexa. Alla är samlade här och det är lätt att få tag på folk när man behöver diskutera något, säger Amanda Båhlström.

Redan innan sin apotekarexamen från Uppsala universitet arbetade hon extra på labb på universitetet. Sedan provade hon på apoteksjobb inom Kronans Apotek och Svensk Dos innan hon i januari 2020 började på Nanexa. Där arbetar hon med formulering och analysutveckling.

— Jag får använda mycket från min utbildning och applicera det på en ny spännande teknik. Sedan känns det bra att det kan göra skillnad för många patienter, säger Amanda Båhlström, som trots invigning har varit ute på labbet tidigare idag.

Hon bedömer att hon tillbringar runt 75 procent av sin arbetstid just i labbet, där hon utvecklar och testar Nanexas teknik. Förenklat går den ut på att ta befintliga läkemedelssubstanser som av olika anledningar är svåra att administrera till patienter, täcka substanserna med ett tunt lager metalloxid, suspendera partiklarna i en lämplig suspension som fungerar att injicera subkutant i patienten. Tack vare beläggningen löses partiklarna upp i kroppen under flera veckors tid.

— Tekniken utvecklades redan på 70-talet ursprungligen i Finland och är idag väldigt vanlig inom elektronikindustrin. Vi är först i världen med att testa ALD-tekniken inom life science, säger Nanexas vd David Westberg, som har ett förflutet på både Pharmacia och Orexo.

Tekniken kallas Pharmashell och möjliggör att det går att skräddarsy en jämnare frisättning av läkemedel. För patienterna innebär det fördelar i form av behandlingar som är bekvämare,
smidigare och tolereras bättre.

— Tänkbara terapiområden är i dagsläget bland annat hematologi, onkologi, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och psykiatri, säger David Westberg.

Just nu pågår utvärderingen av en klinisk fas I-studie med en av företagets kandidater, NEX-18. Det är en ny formulering av azacitidin, som är första linjens behandling vid MDS (myelodysplastiskt syndrom), en grupp sällsynta benmärgs­sjukdomar.

— Den ursprungliga beredningsformen i form av pulver till injektion, som ska ges på sjukhuset, gör att behandlingen är besvärlig för patienterna och ger ganska mycket biverkningar. Azacitidin ges under 7 dagar följt av en 21-dagars viloperiod. Med vår beredning kan det istället ges subkutant en gång under dessa 28 dagar, säger David Westberg.

I slutet av 2022 beräknas en studie starta med nästa kandidat; NEX-20. Det är en ny formulering av lenalidomid, som är ett av de viktigaste läkemedlen mot multipelt myelom. Det ges i form av kapslar men många patienter ”slarvar” med behandlingen eftersom biverkningarna är vanliga eller mycket vanliga och påverkar immunförsvaret och blodplättarna.

— Även lenalidomid kan med vår beredning ges subkutant en gång per 28-dagarscykel. Beredningsformen ger en jämnare plasmaprofil med potentiellt mindre biverkningar, säger David Westberg.

Utanför mötesrummet förbereds invigningen. Ballonger blåses upp, kaffe kokas, bubbel hälls upp och Bengt Gustavsson lämnar saxofonen hos jazzbandet som han har värmt upp med. De ska senare spela under själva minglet efter invigningen, när alla besökarna kan gå runt och titta på de nya lokalerna.

Bengt Gustavsson är disputerad apotekare och har en lång karriär bakom sig inom läkemedelsindustrin. Efter både nordiska och globala roller inom Sandoz, Novartis, Sanofi-Aventis, Celgene och Oncopeptides startade han eget 2017. Han kom i kontakt med David Westberg och har idag en konsultroll inom både klinisk forskning och som medicinsk chef på Nanexa.

— Jag har 28 år inom läkemedelsindustrin bakom mig men det här är kronan på karriären tycker jag. Här kommer jag nära alla olika delarna i företaget. Det var precis det jag saknade tidigare, säger Bengt Gustavsson.

Som litet startup-företag är det viktigt att hålla i pengarna. Alla är inte anställda utan en del är inhyrda som konsulter.

— Basverksamheten måste fungera, såsom formulering och analys. Där ger anställning en trygghet i funktioner som behövs på en mer daglig basis. Andra funktioner såsom regulatorisk och medicinsk kunskap kan inledningsvis ligga på konsulter, som jag själv, säger Bengt Gustavsson.

Av de knappt 30 personer verksamma inom Nanexa är åtta apotekare eller farmacie magister, allt ifrån galeniker till specialister inom klinisk utveckling och regulatory affairs. Många av dem har med sig mångårig erfarenhet från andra bolag, akademin eller Läkemedelsverket.

— Det är läckert hur många farmaceuter det finns med extrema specialistkunskaper som kan bidra i sådana här sammanhang, avslutar Bengt Gustavsson.

Marie Gårdmark är en av specialisterna Nanexa hyr in. Hon är regulatorisk chef på Nanexa med 25 års erfarenhet från Läkemedelsverket, Astra­zeneca, Orexo och Sofus.

— Det är en spännande teknologi, som gör att det här jobbet är väldigt regulatoriskt intressant, säger Marie Gårdmark.

Fördelen med ett litet företag är att hon blir mer involverad i allt som händer. Både organisationen och arbetet är lärande och hon har fått lära nytt inom både onkologi, toxikologi och kliniska studier.

— I ett sånt här litet företag, där allt inte finns inom företaget, blir det personliga nätverket extra viktigt. Senast häromveckan ringde jag en gammal kollega från Astrazeneca-tiden om en toxikologi-fråga.

En annan viktig parameter som gör jobbet spännande är att det verkligen kan bli produkter av det som de arbetar med.

— Det dröjer nog flera år men potentialen finns där absolut, säger Marie Gårdmark.

En av de viktigare personerna på hela företaget är Joel Hellrup. Han är apotekare och chef för
farmaceutisk forskning och utveckling. Han disputerade inom läkemedelsformulering i september 2016 och fick direkt jobb på Nanexa, som en av de första personerna.

— I slutet av mitt doktorandprojekt kom jag via min handledare Denny Mahlin i kontakt med grundarna till Nanexa. De behövde någon med farmaceutisk kunskap och formuleringskunskap och jag gjorde lite jobb åt dem, utanför mitt doktorandprojekt, säger Joel Hellrup.

I hans jobb ingår att leda en grupp om sex personer i labbet; två formulerare och fyra analytiker. Tillsammans testar de olika substanser som kan fungera med Pharmashell-tekniken.

— Vi utgår till stor del från det medicinska behovet; kan vi göra en bättre formulering av detta? Sedan tittar vi på om det finns ekonomi i det; det måste ju gå att sälja eftersom utvecklingen kostar mycket pengar. Till slut måste det fungera tekniskt också, säger han.

I dagsläget är huvudplanen att utveckla, utvärdera och utlicensiera företagets teknik och beredningsformer till större läkemedelsföretag som i sin tur står för tillverkning och marknadsföring.
Trots att han just idag har kostym på sig, eftersom det är invigning, ser han sig fortfarande mer som forskare. Labbrocken hänger tillgänglig och varje dag tar han på den och går ut i labbet till sina medarbetare.

Mitt i samtalet avbryter han sig när vd:n David Westberg vinkar utanför mötesrummets glasvägg.

— Ursäkta, men nu måste jag gå. Vi ska ha möte med externa partners, avslutar Joel Hellrup.

Dagen till ära har flera olika samarbetspartners kommit till Uppsala, bland annat från amerikanska Applied Materials, som är en av världens främsta ALD-aktörer. ALD står för atomic layer deposition, och är tekniken som Nanexa använder för att täcka läkemedelsmolekyler med atomlager efter atomlager av oorganiska salter; zink-, kisel- och aluminiumoxider.

In kommer istället Oliver Hedge. Han är disputerad apotekare och gick ganska direkt till Nanexa där han arbetar som senior forskare med formulering.

— Jag var intresserad av en roll som formuleringsutvecklare. Den här tjänsten dök upp och jag tyckte att det passade bra med vad jag hade gjort under mina doktorandstudier. Trots att jag varit här bara drygt ett halvår är jag inblandad i ganska många olika projekt. Det är fördelen med ett litet företag, att man får bra insyn i mycket, säger Oliver Hedge.

Nanexas teknik fungerar i teorin på nästan alla läkemedelssubstanser. Oliver Hedge har tittat på hur det skulle fungera att belägga biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar med de oorganiska salterna. För arbetet med monoklonala antikroppar har man fått ett bidrag från Vinnova.

— Där har vi hittills gjort grundläggande studier för att samla information om det kan fungera eller inte.
Antikropparna slammas upp i en speciellt avsedd lösning. För att stabilisera lösningen och antikropparna tillsätts olika sockerarter innan lösningen spraytorkas. I det fina pulvret som då erhålls beläggs varje enskild partikel med en metalloxid med hjälp av ALD-tekniken.

— Sedan suspenderar vi partiklarna för att senare kunna injicera läkemedlet. Så här långt ser det lovande ut, säger Oliver Hedge.

Det är just den unika tekniken som han tycker gör det spännande att arbeta på Nanexa.

— Den finns ju bara här så det är lite speciellt.

Den senaste tiden har han varit på labbet varje dag. Andra perioder, om ett nytt projekt ska starta upp, blir det mer inläsning och planering på kontoret.

— Det är väldigt varierande. Och intressant.

Kristine Bäck är den enda farmaceuten som inte är apotekare, utan farmacie kandidat.

— Jag läste vid Södertörns Högskola, som i slutet av 90-talet hade en utbildning i samarbete med Uppsala universitet. Det var som ett kondenserat apotekarprogram fokuserat mot industrin.

Med mer än 20 års erfarenhet från Astra­zeneca, Sobi och Oncopeptides började hon på Nanexa i januari 2022.

— Min roll är senior projektledare för våra interna projekt där vi omformulerar läkemedel till att fungera med vår teknik som gör dem till ”long acting injectibles” som vi säger. Det betyder att jag ansvarar för allt vi gör prekliniskt och kliniskt till regulatorisk ansökan och godkännande. Jag leder och koordinerar alla olika experter och funktioner som är inblandade i våra projekt och ser till att vi har en utvecklingsplan som vi följer.

Därmed är det hon som ansvarar för de två kliniska projekten NEX-18 och NEX-20, samt att planera för kommande projekt.

På Astrazeneca arbetade hon först med preklinisk forskning och formuleringsutveckling. Efter det gick hon vidare till projektledning inom kliniska prövningar först på större och sedan på mindre bolag. Samtidigt som företagen blev mindre blev hennes roll bredare.

— Det nya för mig här på Nanexa är att jag nu ansvarar för projekten ända från preklinik till marknad, och det är väldigt kul och spännande.

Hon beskriver det som att i mindre bolag är oftast beslutsvägarna kortare och går snabbare, processerna är mer effektiva och det är färre personer inblandade.

— Här får jag arbeta med specialister inom alla områden. Det är inte så ”inboxat” och jag får göra många olika saker här, säger hon.

I de nya lokalerna samlas alltså kontor, laboratorier och renrum för tillverkning av prövningsmaterial, samt labb för kvalitetskontroll. Man har också utrustning för att arbeta både med cytostatika och biologiska läkemedel.

— Det här är en anläggning som är specialbyggd för våra behov och vår teknik, sa Göran Ando, styrelseordförande och tidigare verksam inom både Pfizer och Pharmacia, när han invigningstalade.

Även Jenni Nordborg, regeringens life science-samordnare, närvarade vid invigningen i början av juni.

— Nanexa är ett spännande exempel på ett plattformsföretag med en spännande teknik, sa hon.
Bolagets vd, David Westberg var glad under invigningen.

— Vi är väldigt nöjda med anläggningen som är mycket väl anpassad för våra ändamål och möjliggör att vi kan tillverka prövningsmaterial till alla faser av klinisk utveckling, avslutade David Westberg sitt invigningstal.