Farmaci i Ukraina mitt under brinnande krig

l Iryna Mushynska från Lviv i västra Ukraina kommer, som alla andra ukrainare, ihåg morgonen den 24 februari mycket väl.

— Jag vaknade tidigt på morgonen och skulle till apoteket klockan åtta för att avlösa min kollega som jobbat nattskift. Jag tittade på nyheter på internet och såg att Ryssland hade anfallit Ukraina, säger hon.

När hon gick ut på gatan dånade flyglarmet. Utanför matbutiker började det bildas köer. En kö på omkring 50 personer stod också utanför hennes apotek.

— Folk köpte jodtabletter och olika läkemedel. Många läkemedel tog snart slut. Alla grossistlager stängdes genast efter krigsutbrottet så leveranserna av läkemedel avbröts, berättar hon.

— Det blev mycket oro när folk inte fick tag på vissa nödvändiga mediciner, som sålt slut, säger hon och ger ett exempel: under en månad var det omöjligt att köpa preparatet Tyroxin för behandling av hypotyreos.

Efter några veckor började situationen stabiliseras. De allra flesta läkemedelsföretag fortsatte med tillverkning, även om en del fabriker och lager hade bombats. En del inhemskt tillverkade läkemedel har ersatts av importerade vilket lett till att priser i vissa fall har flerfaldigats. Även importen har återupptagits. Ukraina importerar läkemedel både från industriländer som Tyskland och lågprisländer som Indien, Kina, Pakistan, Turkiet eller Iran.

Apoteksnäringen påverkades mycket av flyktingvågen som började efter krigsutbrottet. Miljoner människor har flytt från krigszonen – en del flydde till de närliggande länderna, framför allt Polen, men de flesta stannade i västra Ukraina. Befolkningen i Lviv, normalt på kring 800 000, ökade med minst 200 000 vilket ökade trycket på apotek.

Iryna Mushynskas apotek ägs av en kvinnlig apotekare som äger sammanlagt två apotek. Det är inte lätt att vara en liten apoteksfirma i Ukraina idag.

— De stora apotekskedjorna som idag dominerar marknaden kan köpa stora partier och få upp till 20 procent lägre priser, säger Iryna Mushynska.

— Så vi är lite dyrare än många konkurrerande apotek här i denna stadsdel. Det försöker vi kompensera genom god service och rådgivning, tillägger hon.

Iryna Mushynska och den andra anställda på apoteket har båda högre farmaceutisk utbildning, motsvarande apotekarutbildning, som ges vid 30 medicinska institut runtom i Ukraina. Det finns också apoteksanställda med gymnasieutbildning – de kallas för farmaceutassistenter.

Iryna Mushynskas apotek har inte längre nattöppet eftersom det råder utegångsförbud från klockan 22 till klockan 06 i hela Ukraina. Hon jobbar i 13 timmars långa skift – fem dagar ena veckan och två dagar andra veckan.

Iryna Mushynska och hennes arbetskamrat liksom även ägarinnan till apoteket och många andra farmaceuter har engagerat sig i volontärarbete framför allt till förmån för den ukrainska armén.

— Det kommer mycket läkemedel till Ukraina i hjälpsändningarna. De är från olika länder, informationen är på olika språk, så det behövs farmaceutiska kunskaper för att identifiera dem, sortera och skicka till rätt destination, berättar Iryna Mushynska.

Det råder hela tiden ett stort behov av medicinskt materiel för behandling av sårade soldater och civila.

— Nu på sommaren märker vi också ett ökande behov av medel mot mygg och svampinfektioner samt mot magproblem som diarré, säger Iryna Mushynska.

Hon bor på sjunde våningen i ett höghus som saknar källare, något som i dessa dagar ofta används som skyddsrum.

— Ryssarna bombade en industrianläggning inte långt härifrån. Jag har sett både missiler flyga över staden och rök från explosioner, berättar Iryna Mushynska.

Mariana Averchuk är en farmaceut anställd på företaget Biaktina som är partner till det brittiska läkemedelsföretaget World Medicines. Biaktina importerar läkemedel från Turkiet och säljer det i Ukraina. Mariana Averchuk, som bor i Lviv, är ansvarig för försäljning av mediciner för öron, näsa, hals och ögon i Lvivregionen. Hon reser runt och presenterar mediciner och anordnar också möten och konferenser för kunderna.

Svensk Farmaci träffar henne i kurorten Truskavets, som ligger tio mil söder om Lviv. I fredstid kommer varje år 200 000 spagäster hit.

— Jag arbetar med både apotek, vårdcentraler, sjukhus och privata läkarmottagningar, säger Mariana Averchuk.

Krigsutbrottet innebar omedelbara och svåra problem för hela den farmaceutiska branschen.

— Flygplatserna stängdes, hamnarna vid Svarta havet blev ockuperade eller blockerade, vägar och järnvägar blev förstörda. Många anställda i vår firma flydde utomlands, flera blev inkallade i armén eller anmälde sig som frivilliga, så det blev problem med förare och transporter. En av våra anställda dog i Mariupol, berättar Mariana Averchuk.

Hon berättar också att flera lager med läkemedel – de flesta i Kyivtrakten – har bombats och förstörts.

Men så småningom, särskilt efter att centrala Ukraina med Kyiv och Charkiv befriats från ryska ockupationsstyrkor, har situationen stabiliserats något. Importen återupptogs via grannländer som Polen och Rumänien. Även större delen av produktionen är igång och transporter har börjat fungera skapligt.

— Enligt min bedömning arbetar idag cirka 80 procent av alla läkemedelsföretag, berättar Mariana Averchuk.

Vi stannar i Truskavets där de flesta spahotell, hotell och pensionat i slutet av juli är upptagna av flyktingar från krigszonen. Vilket vållar en del problem för många företag eftersom dessa flyktingar inte nyttjar olika spatjänster i samma utsträckning som ordinarie gäster brukar göra.

Här finns Apotek 325, som säljer mediciner och produkter ur det vanliga utbudet och dessutom tillverka egna salvor, vätskor och pulver samt en del kosmetika, allt på beställning. Ofta är det mediciner mot sjukdomar som psoriasis, hemoroider, förkylning, ögon- och öronsjukdomar eller inkontinens.

— En del av våra produkter tillverkar vi av grundämnen som till exempel silver. Andra gör vi av existerande läkemedel eller kosmetika som vi bearbetar eller kompletterar, berättar Liliana Firman som är föreståndare för apoteket.

— Vårt apotek skapades för att huvudsakligen serva spacenter, hotell, pensionat och andra
institutioner i regionen, säger hon.

Hon är både apotekare och legitimerad läkare så hon kan själv ställa diagnos och ge råd till kunder.

Kunder uppskattar möjligheten att få dessa specialgjorda läkemedel. Dock lever apoteket under ett ständigt stängningshot.

— Vi är det enda apotek i regionen som har tillstånd att tillverka egna mediciner och preparat. Vi är egentligen ett statligt apotek men som samtidigt fungerar som ett enskilt företag. Det behövs minst åtta personer här mot normalt två till tre för ett apotek av denna storlek, vilket gör att vi har svårt att konkurrera med de stora kedjorna. Att tillverka dessa läkemedel kräver avancerad kunskap och mycket manuellt arbete, säger Liliana Firman.

Det är inte ofta det kommer nya anställda.

— Våra löner som ligger på omkring 8 000 hryvnia efter skatt [2 600 kronor] är knappast lockande för unga som kan få upp till 15 000 hryvnia [5 000 kronor] på apotek tillhörande de stora kedjorna, säger Liliana Firman och menar att viktig kunskap och kompetens kommer försvinna om de få apotek med egen tillverkning som finns kvar inte får fortsätta.

— Vi hoppas att kriget snart tar slut och att både vårt apotek och hela kurorten kommer att fungera som förr, avslutar hon.

Oleg Klimov, med 47 år av arbete som apotekare bakom sig, är ordförande i branschorganisationen All-Ukrainian Pharmaceutical Chamber (AUPC) som är medlem i International Pharmaceutical Federation (FIP). Oleg Klimov är också medlem i FIP-Rådet.

— I de ockuperade områdena har många apotek förstörts eller övergivits eftersom de anställda har flytt för att rädda sina liv och försöka rädda livet på sina nära och kära, berättar Oleg Klimov.

I övriga Ukraina har situationen delvis normaliserats, menar han.

— Importen har börjat fungera någorlunda, men det saknas fortfarande tillgång till vissa API, berättar Oleg Klimov.

Han har också några kritiska ord om hur apoteksbranschen fungerar idag i Ukraina, bortsett från kriget.

— Statsmakterna tar inte sitt ansvar när det gäller styrning och reglering och har tillåtit att apoteksbranschen har blivit “en penning­maskin”. Marknaden har tagits över av några få stora kedjor och det innebär slut för apotek med socialt ansvar och apotek på landsbygden, säger Oleg Klimov.

Ett annat problem som han lyfter upp är en överetablering och ingen kontroll över var nya apotek öppnas. I början av 2021 fanns det 22 522 apotek i Ukraina, vilket är en ökning med över elva procent på tre år.

— Ett apotek i Ukraina betjänar i snitt kring 1 200 personer medan i västra Europa är siffran 4 000 till 4 500, berättar Oleg Klimov.

Oleg Klimov arbetar intensivt med att organisera humanitär hjälp till Ukraina. Efter krigs­utbrottet startade han och hans kollegor organisationen All-Ukrainian Pharmaceutical Chamber – United European Family, med säte i Prag, som organiserar och koordinerar utlandshjälp till Ukraina när det gäller läkemedel.