Den svenska biologen och forskaren Svante Pääbo får 2022 års Nobelpris för sin genetiska forskning av arvsmassan från Neandertalare till dagens människor. Hans forskning har, förutom fyndet av en tidigare okänd människoliknande art, Denisova, också visat att korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar skett efter migrationen ut ur Afrika för omkring 70 000 år sedan. Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner.
”Svante Pääbos banbrytande upptäckter har skapat ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda Neandertalare och Denisova har gett oss helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.
Svante Pääbo är sedan 1997 verksam vid för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.
Han var under flera år även gästprofessor vid Uppsala universitet.