Lista på apoteksdisken får patienterna att fråga mer
En enkel frågelista som ligger på apoteksdisken ökar patienternas benägenhet att engagera sig i sin läkemedelsbehandling och ställa fler frågor, visar ny forskning från Uppsala universitet.
Kommunikationen vid disken på apotek är ofta relativt enväga, farmaceuten ställer frågor och ger information medan patienten tar emot. En ny studie visar ett enkelt sätt att förändra den situationen.
— I min tidigare forskning har jag sett att farmaceuterna har en vision och brinner för att ge information som förbättrar läkemedelsanvändningen, men känner inte att de riktigt når fram till patienterna. Och patienterna vet inte heller riktigt vilken kompetens som farmaceuterna har och vet därmed inte heller vad de kan fråga om, säger Karin Svensberg, apotekare och universitetsadjunkt vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet, som är förstaförfattare till studien.
Tack vare ett forskarstipendium från Apotekarsocieteten har hon nu haft möjlighet att utveckla ett kommunikationsverktyg riktat till patienterna på apotek i form av en frågelista med tio vanliga frågor. Listan har testats på sju olika apotek under två veckor där listan har placerats på apoteksdisken och farmaceuterna på olika sätt har uppmärksammat patienterna på den.
— Under en läkemedelsexpedition blir det alltid några moment där det blir tyst då farmaceuten registrerar i datorn eller går och hämtar läkemedel. Då har patienten möjlighet att läsa listan och få idéer till frågor, säger Karin Svensberg.
Nu publicerar hon en första artikel från studien i den vetenskapliga tidskriften Research in Social and Administrative Pharmacy som handlar om hur farmaceuterna upplevde arbetet med listan och vilka effekter de såg.
Resultatet visar att farmaceuterna upplevde att patienterna blev mer aktiva och ställde fler frågor samt att farmaceuterna genomgående var positiva till att använda listan.
— Det är en väldigt enkel grej som är lätt att använda på apoteket, men som ändå kan ha en bra effekt. Det är också en väldigt tydlig inbjudan som sänker tröskeln för att ställa frågor och visar också vilken typ av frågor man kan ställa, säger Karin Svensberg.
Av de 29 farmaceuter som testade frågelistan under två veckor anger 28 att de mycket väl kan tänka sig att använda listan igen i framtida patientkontakter. Dessutom anger farmaceuterna att de upplevde att listan stärkte patienternas möjligheter att ställa frågor och att fler patienter tog initiativ. Något som Karin Svensberg menar är hela idén med frågelistan.
— Det blir väldigt tydligt vad man kan fråga om. Det blir en väldigt aktiv hjälp för patienterna i dialogen, men det är också ett verktyg för farmaceuten att få patienterna mer engagerade, säger hon.
En annan effekt av listan, som farmaceuterna pekade på, var att fler patienter tog upp lite känsligare ämnen som risk för biverkningar eller kombination med alkohol, något som även visats i andra studier av frågelistor inom bland annat onkologivården, berättar Karin Svensberg.
Hon har fortfarande en hel del data att sammanställa efter den första studien, men hon har flera idéer kring hur listan kan utvecklas.
— Man skulle kunna göra separata frågelistor till speciella grupper av läkemedelsanvändare, till exempel kronikergrupper, gravida eller göra listor på andra språk. Det skulle också vara spännande att testa en digital form där patienterna kan markera sina frågor som sedan syns för farmaceuten vid expeditionen, säger hon.
Samtidigt är enkelheten i en papperslapp direkt på disken som kan användas av alla en stor fördel med den befintliga listan.
För de som tycker att detta verkar vara en god idé att testa på sitt eget apotek är det fritt fram, menar Karin Svensberg.
— Go for it. Det är bara att skriva ut den och använda. Man behöver inte fråga om lov, men man får ju gärna dela sina erfarenheter av att använda listan med mig sedan eller diskutera möjligheterna att göra något projekt tillsammans med listan. Och om olika kedjor vill sätta på sin logga så går det också bra bara Uppsala universitets logga finns kvar, säger hon.