”Var är alla farmaceut-influencers?”
Hur ska vi farmaceuter överleva när robotarna tar över? Jag vill tro på en handlingsplan för en robotinriktad framtid, men kanske kommer vi att behöva sälja in farmaceuter till beslutsfattarna. Dagens influencers är experter på sälja in ett narrativ så kanske är framtida farmaceut-influencers vår räddning, skriver Niki Peyravi Latif i sitt nya blogginlägg.
Har ni sett filmen I-robot? Ja, ni vet filmen med Will Smith som polis i ett futuristiskt samhälle understött av robotar. Världen i filmen har helt lagt sitt förtroende på robotar att lösa människors vardagssysslor och tillkortakommanden år 2035. Filmen var när den kom, en trevlig ögonöppnare för mig som finnig tonåring, även om tanken på ett robotstyrt samhälle i sig inte var ny. Jag ser filmen igen sådär 17 år efter att den först kom ut, men med ett nytt perspektiv. Jag är inte längre 13 år och högstadieelev utan 30 år, apotekare och familjefar. Det känns sorgligt att inte längre kunna konsumera film med okritiska ögon. Allt behöver analyseras, kritiseras och bearbetas, en typisk senkomplikation till syndromet ”adultus pharma”. Ingenting kan bara vara en hjärndöd ”pang-pang”-film längre.
Troligtvis tänker farmaceutkåren att vi inte ligger i farozonen när Elon Musk rullar ut Teslabot.
När eftertexterna rullar går tankeverksamheten på högvarv, inte över filmens svaga handling utan över hur vi farmaceuter ska överleva när robotarna väl tar över år 2035.
Trots kunskapen av att vi en dag kommer vara beroende av robotar och artificiell intelligens, är det knappt någon inom farmacivärlden som diskuterar utvecklingen vi kommer möta de kommande decennierna. Troligtvis tänker farmaceutkåren att vi inte ligger i farozonen när Elon Musk rullar ut Teslabot de kommande åren. Men behöver vi egentligen inte vara mer oroliga för våra egna jobb i framtiden?
Jag försöker intala mig själv att det onekligen kommer bli svårt att ersätta vår kår med intelligent innovation, även om vissa monotona arbetsmoment kan tas över av den där vita robotarmen eller den uttryckslösa metallroboten vi ser i filmerna.
Argumenten till att ha kvar farmaceuter torde överväga riskerna och kostnaderna att vara utan. Bevarandet av mänsklig kritisk förmåga och behovet av en slutkontroll innan utslussning till patient/kund har framförallt ett starkt samhällsnyttigt värde.
Vi behövs även inom myndigheter, sjukhus och industri för våra egenskaper som generalister och unika perspektiv på just läkemedel i alla dess stadier och former. Säkerligen kan delar av våra arbeten programmeras bort, likt det för många andra yrken. Men vi kommer inte ifrån att arbetet ändå kräver utbildad mänsklig intervention i något led. Tanken om oss som framtidens starka utmanare till roboten fyller mig ändå med visst lugn, och borde egentligen höja yrkesstoltheten för hela kåren. Jag har däremot svårt att tro att den insikten gör vare sig till eller från för någon farmaceut.
Det verkar även finnas en övertro hos mina farmaceutvänner att vi utan ansträngning kommer att fasas in i framtiden.
Efter min filmkväll snubblar jag in på Youtube-klipp och delade Linkedin-filmsnuttar på automatiseringsrobotar som bereder IV-antibiotika eller sorterar läkemedelsaskar på rullande band och hyllor. Klippen skickar jag exalterat vidare till mina vänner och kollegor med hopp om samma överväldigande reaktion. Svaret blir på sin höjd ”ja, robotar är häftiga” eller mer ofta ”det gick inte fort det där”. Det verkar även finnas en övertro hos mina farmaceutvänner att vi utan ansträngning kommer att fasas in i framtiden. Allt som kommer krävas är en 30 minuters e-utbildning för att nå dit. Det är ett faktum att robotautomation kommer förändra stora delar av allas vardag och jag har inte sett en enda handlingsplan som berör ämnet. I takt med att vi skalar bort det lilla praktiska vi har kvar som arbetsuppgifter, förväntas vi kunna överleva på det kritiska tänkande, våra kunskaper och tidigare erfarenheter. Förhoppningen är att dessa egenskaper gör oss långvariga i samhället. Återigen slås jag av tanken; Är det tillräckligt för att ha kvar oss som resurs i samhället? Kan vårt nuvarande förhållningssätt kring automation räcka för att klara av framtiden? Troligtvis inte.
Hur kommer regelverken se ut för robotstyrda verksamheter och kvalitetssäkringen av den?
Att bli experter på IT-systemen runt robotar kommer bli ett krav från arbetsgivaren i framtiden. Tyvärr räcker inte ”mycket goda kunskaper” i Microsoft Word längre på ens CV. Fortsatt behöver de farmaceutiska kunskaperna höjas för att möta behovet av de avancerade terapierna som växer fram. Då har jag inte ens berört nanoläkemedel och 3D-utskrivna läkemedel i detta inlägg. Terapival och dosering kommer i framtiden styras av våra gener och vårdfarmaceuter/kliniska apotekare och dagens apotek behöver ha en stor roll i den omställningen. Hur kommer universitetsutbildningarna svara på de nya kraven som vi ställs inför? Hur kommer regelverken se ut för robotstyrda verksamheter och kvalitetssäkringen av den? Vem bär ansvaret för roboten i den farmaceutiska verifikations- och distributionsskedjan?
Den sistnämnda frågeställningen har redan nått oss i form av Apoteas plockrobotar som hamnar utanför regelverken.
Frågorna utan svar hopas successivt i ett enda stort crescendo i min hjärna och jag behöver byta fokus. Ja, människan är förträfflig på kortsiktigt tänkande och förträngning av det jobbiga i livet. Mindfulness är ju även utmärkt mot småaktig GAD (generaliserat ångestsyndrom).
Min mindfulness blir mer Youtube där jag, av oförklarlig anledning, hamnar på olika influencers videokanaler. I ett klipp berättar en övertygande om någon massagebehandling som har vissa hälsofördelar, en annan om hur jag behöver samla mina lån till ett och samma. Då dyker frågorna upp igen.
Vad händer med alla samhällets influencers i framtiden när roboten tar över?
Svaret på frågan är att troligtvis kommer de att utföra sina arbeten utan robotintervention. De kommer fortsatt att sälja in hudvårdsprodukter, trender, åsikter och försäkringar till den stora massan. Vad blir avgörande för farmaceutens överlevnad undrar ni då?
Kanske kan delar av svaren på vår överlevnad återfinnas hos dagens influencers?
Jag vill tro på en handlingsplan för en robotinriktad framtid, systematisk kompetenshöjning med tydligt IT-fokus samt obligatorisk fördjupning för farmaceuter i konventionella och avancerade terapier.
Kanske kan delar av svaren på vår överlevnad återfinnas hos dagens influencers som är experter på sälja in ett narrativ? Vi kanske kommer behöva sälja in farmaceuter till beslutsfattarna som stark yrkeskår på framtidens högteknologiska arbetsmarknad?
Möjligt att farmaceut-influencers är vår räddning och ett potentiellt framtida yrke?
Eller så kommer vi behöva göra något mer drastiskt, likt huvudpersonen i filmen I-robot, en revolt mot framtidens robotar.