”Välkommen till tvärtom-apoteket”
”Det är väl ändå farmaceuten som ska upptäcka förskrivarfelet och vidta lämpliga åtgärder. Inte tvärtom.” Så skriver Isabella Stenmark i sitt nya blogginlägg.
Vilken är farmaceutens främsta uppgift? I mitt tyckte att säkerställa korrekt läkemedelsanvändning. Och jag önskar att det jag nu kommer berätta, var något påhittat för att skapa debatt och väcka tankar. Men det är det tyvärr inte.
En kund går in på ett apotek för att hämta ut en antibiotikakur. Förutsatt att receptet är riktigt är detta ofta en snabb och okomplicerad expedition. I det här fallet var den förskrivna dosen för låg.
Kunden blir uppmanad att själv ta kontakt med förskrivaren om hen inte är nöjd med doseringen. Nöjd med doseringen!
Det är som om denna expedition utspelar sig på tvärtomapoteket. För det är kunden, som förvisso också är farmaceut, som upptäcker felet. Här påbörjas en förbryllande dialog som gör mig både arg och ledsen. Kunden försöker vänligt påtala felet, understryker indikationen och påpekar att doseringen är lägre än vid tidigare kurer hen hade tagit. Apoteksfarmaceuten ger då felaktigt förklaringen att dygnsdosen blir rätt, antibiotikan kan enligt FASS doseras 2–3 gånger per dygn. Innan kunden hinner be apoteksfarmaceuten att kontakta läkaren, blir kunden uppmanad att själv ta kontakt med förskrivaren om hen inte är nöjd med doseringen. Nöjd med doseringen!
Kunden avslöjar aldrig sitt eget yrke, det är oväsentligt då en farmaceut ska göra sitt jobb oavsett vem som expedieras.
Naturligtvis var ordinationen felaktig och den tacksamma förskrivaren korrigerade detta.
Det hela slutar med att den sjuka kunden får gå tillbaka till vårdcentralen. Naturligtvis var ordinationen felaktig och den tacksamma förskrivaren korrigerade detta.
Så vad menar jag med tvärtomapoteket? Det är väl ändå farmaceuten som ska upptäcka förskrivarfelet och vidta lämpliga åtgärder. Inte tvärtom. Och är det en sak som jag har lärt mig under alla mina år på apotek så är det att lyssna på kunden. Hur många fel hade inte kunnat förebyggas om vi verkligen frågade och lyssnade?
Ingen kund ska bli behandlad så. Är det rimligt att orsaka onödigt lindande bara för att slippa ringa förskrivaren?
Detta är en solklar felexpedition. Vad ger den för bild av oss farmaceuter? Att vi brinner för korrekt läkemedelsanvändning?
Samtidigt som detta sker vet jag att andra farmaceuter kämpar för att upprätthålla hög kvalitet. Jag ser det också, jag lovar. Men jag är bekymrad, ingen kund ska bli behandlad så. Är det rimligt att orsaka onödigt lindande bara för att slippa ringa förskrivaren?
Jag vet att apoteket fick information om felexpeditionen. Och jag kan bara hoppas att ärendet har handlagts enligt gällande bestämmelse. Jag hoppas också att det blev en viktig lärdom för personalen på apoteket, men också för dig som tagit dig tid att läsa om det här inlägget om tvärtomapoteket.
