"Receptarieutbildningen är svagt olönsam", säger Thomas Ljunglöf på Saco som granskat högskolepremien och hur lönsamt det är med högre utbildning.
— Utbildningskraven i arbetslivet höjs, men inte lönerna i motsvarande grad. Det kan leda till att begåvningar väljer bort högre utbildning om de upplever att det inte är värt besväret. De som studerar gör en uppoffring, avstår från arbetsinkomst en tid och får en studieskuld som ska betalas tillbaka. Den investeringen bör de få igen senare under arbetslivet, säger Thomas Ljunglöf, utredare och statistiker på Saco.
Han är medförfattare till rapporterna ”Lönepremier för utbildning” från i somras och ”Lönar sig högre utbildning?” från 2020. I den förstnämnda granskas den så kallade ”högskolepremien” inom fyra sektorer; privat och statlig sektor, kommuner och regioner. Med ”högskolepremie” menas hur mycket mer i månadslön högskoleutbildade har jämfört med personer som börjar jobba direkt efter gymnasiet. Rapporten visar att högskolepremien blivit allt sämre mellan år 2001 och 2020. Allra sämst är utvecklingen inom privat sektor. Högskolepremien för korta och långa utbildningar, till exempel, tre- och femåriga, har också närmat sig varandra.
I den andra rapporten framgår ett mer detaljerat resultat för olika typer av utbildningar. Här jämförs livslönen för 35 olika högskoleutbildningar med livslönen för gymnasieutbildade. Då framgår att utbildning lönar sig för till exempel apotekare.
— De fyra mest lönsamma utbildningarna är läkare, jurist, civilingenjör och civilekonom. Apotekare ligger runt genomsnittet, säger Thomas Ljunglöf.
Vissa utbildningar är dock olönsamma enligt rapporten. Det gäller till exempel till receptarie, biomedicinsk analytiker, tandhygienist, arbetsterapeut och vissa lärarutbildningar.
— Receptarieutbildningen är svagt olönsam. Det beror på att receptarier har en relativt dålig löneutveckling under arbetslivet. De har en ganska bra ingångslön, tjänar mer än gymnasieutbildade fram till 40-årsåldern, men sedan blir de passerade, säger Thomas Ljunglöf.
Att apotekarutbildningen är mer lönsam beror på de har bättre karriärvägar, förklarar han.
— De blir chefer i större utsträckning. Det kan också vara så att apotekare får bättre betalda jobb inom läkemedelsindustrin i högre utsträckning. Men både apotekare och receptarie har väldigt låg arbetslöshet. En akademisk utbildning ger inte bara i genomsnitt bättre lön, den ger också bättre jobbchanser.
För att få olönsamma utbildningar att gå ihop så behöver utbildningskostnaden sänkas och intäkterna ökas. Det kan ske till exempel genom att utbildningstiden kortas, lönen höjs eller genom att arbeta längre tid efter pensionsåldern, resonerar författarna i rapporten. Thomas Ljunglöf ser bara en tänkbar lösning:
— Att höja lönen är det enda rimliga. Vissa grupper skulle behöva jobba tills de är mellan 70 och 72 år för att gå jämt ut, förutsatt att de gymnasieutbildade går i pension vid 65 års ålder. Det tycker inte jag är rimligt.
Han poängterar dock att inkomsten inte bör vara det viktigaste när du väljer utbildning.
— Du ska alltid välja utbildning utifrån intresse i första hand. Annars kommer du att gå flera år på högskolan och vantrivas. Du kanske inte heller vill jobba med något du inte trivs med. Men om det står och väger mellan två utbildningar, då kan du titta på livslönen.
Läs Saco:s rapporter >>
“Lönepremier för utbildning”
“Lönar sig högre utbildning?”
