"Läkemedelsbranschen är en svensk basnäring, precis som järn- och skogsindustrin", säger Peter Leander, kommunikationschef på LIF.
– Sverige har en tuff tid nu och vissa branscher backar, men inte vi. Läkemedelsexporten ökar i både volym och värde, säger Peter Leander, kommunikationschef på Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen.
Under januari-juli 2022 uppgick exporten av läkemedel från svenska produktionsanläggningar till nästan 70 miljarder kronor. Det är betydligt mer än under samma period 2021. Då låg siffran på omkring 50 miljarder kronor.
Peter Leander ser två orsaker till att svensk läkemedelsexport ökar:
- En global trend att många länder investerar i sina hälso- och sjukvårdssystem.
- Internationella läkemedelsföretag investerar i svenska produktionsanläggningar.
– Amerikanska läkemedelsjätten Pfizer har till exempel en produktionsanläggning i Strängnäs där de valt att investera pengar och rekrytera ny personal. Amerikanska McNeil har en produktionsanläggning i Helsingborg. Svensk-brittiska Astra Zeneca är också en stor aktör i Sverige. Det är positivt att många väljer att satsa här, säger han.
Läkemedel stod för 7,1 procent av Sveriges samlade export under första halvåret 2022, enligt SCB. Det utgjorde därmed en större andel än traditionellt starka svenska exportvaruområden som personbilar (6,2 procent), järn och stålprodukter (5 procent) och pappersprodukter (5,1 procent).
– De flesta människor tänker inte på att läkemedelsbranschen är en svensk basnäring, som precis som järn- och skogsindustrin bidrar till välståndet i Sverige, säger Peter Leander.
