”Tänk i nya banor och skapa nya vanor”
Att skapa nya vanor kan kännas konstigt i början, men det är bara tillfälligt. Man har större chans att komma fram om man börjar smått. Det var först när Susanne Kunda förstod det här som hon kunde tänka i nya banor och skapa nya vanor, skriver hon i sitt första blogginlägg efter semestern.
Sommarsemestern är ett utmärkt tillfälle för självreflektion och för att få nya insikter. Det är lättare att få nya perspektiv när man är i en annan miljö än på jobbet tycker jag. Ofta har jag helt andra rutiner under ledigheten än de jag har på jobbet och jag tror att det i sig skapar bra förutsättningar för nya perspektiv och förändring. Kort efter att jag är tillbaka till jobbet brukar jag däremot återgå till mina gamla vanor, och glömmer nästan bort de positiva insikterna som jag fått. Nu vill jag trots allt ändra på det.
Den senaste tiden har jag jobbat med personlig utveckling och med att förstå hur beteendeförändringar sker. Jag behövde förstå mig själv lite bättre, vad jag mår bra av, vad jag skulle behöva göra annorlunda. Jag har lärt mig att man ska vara väldigt skeptisk mot negativa tankar, särskilt de tankar som hindrar mig från att kunna vara modig. Ibland behöver man lyssna mer på kroppen och mindre på hjärnan.
Beteendeförändring är som att försöka gå i en skog som saknar spår, går man samma väg flera gånger under en längre tid så bildas det ett spår.
För att kunna skapa stora förändringar behövde jag förstå vad som händer i hjärnan när man skapar en ny vana. Det finns neurobiologiska förklaringar till varför det ofta är svårt att lära sig nya vanor och varför det är lätt att halka tillbaka i gamla vanor. Kortfattat så behöver det bildas nya förbindelser mellan olika hjärnceller för att skapa en ny vana eller en ny tanke. Befintliga förbindelser (gamla vanor) är starkare än nya förbindelser (nya vanor), men ju mer man upprepar ett beteende desto starkare blir förbindelsen. Det är det som behöver ske för att skapa och hålla fast vid nya vanor och beteenden.
En amerikansk personlig coach som heter Rob Dial brukar beskriva beteendeförändring som att försöka gå i en skog som saknar spår, går man samma väg flera gånger under en längre tid så bildas det ett spår. Det nya spåret blir allt lättare att gå på med tiden. Får man ett val så skulle man oftast hellre gå på det befintliga spåret än att gå i en riktning som saknar spår, eller som kanske har ett nybildat spår som knappt syns och är svårt att gå i. Det är alltså mer ansträngande att välja en ny vana särskilt när man obesvärat kan välja den gamla vanan. Det är därför som det kan kännas onaturligt eller forcerat när man gör något man aldrig gjort tidigare. Att få in nya rutiner tar också tid, det gäller att ha tålamod.
Det är bättre att få in en enkel och kort rutin först än att gå från 0 till 100 på en gång.
Ett exempel är att jag mår väldigt bra av att göra yoga på morgonen, jag skulle vilja köra 30 minuters yoga varje morgon. Tidigare har jag misslyckats med målet eftersom jag fokuserade på att få in rutinen snabbt, vilket gjorde att jag inte kunde hålla fast vid den. Idag vet jag att för att lyckas med målet så behöver jag sätta ett rimligt delmål. Till exempel börja med 5 minuter varje morgon och öka tiden så småningom. Det är bättre att få in en enkel och kort rutin först än att gå från 0 till 100 på en gång. Det har hänt tidigare att jag har missat vissa dagar och blivit sur på mig själv. Idag är jag snällare mot mig själv och tänker att det är helt normalt att missa ibland, jag är fortfarande på god väg.
Beteendeförändring kräver kunskap och en del jobb, enbart nya perspektiv räcker tyvärr inte men det är avgörande. Det är nödvändigt att man tar tag i det här och nu, skjuter man på det är risken stor att man hinner halka tillbaka i gamla vanor så fort man är tillbaka på jobbet. Att skapa nya vanor kan kännas konstigt i början men det är bara tillfälligt. Man har större chans att komma fram om man börjar smått. Det är först när jag förstod det här som jag kunde tänka i nya banor och skapa nya vanor.
