Läkemedelsrond sparade en halv miljon kronor
När läkare, sjuksköterska och apotekare gemensamt gick igenom patienternas läkemedelslistor innan receptförnyelse, kunde Vårdcentralen Eda i Charlottenberg i Värmland spara en halv miljon kronor. Och patienterna kunde ta färre läkemedel.
Det var enhetschefen Björn Alexandersson på Vårdcentralen Eda som kom på idén. Kan vi administrera patienternas önskemål om receptförnyelse på ett bättre sätt? Som också höjer kvaliteten i förskrivningen och ökar följsamheten till rekommendationslistorna?
Istället för att läkarna gör det slentrianmässigt mot slutet av sin arbetsdag – trötta och stressade – borde det gå att göra det annorlunda, tänkte han. Ett sätt som också påverkade arbetsmiljön, kvaliteten i förskrivningen och möjligen ekonomin?
– Upplevelsen bland många på vårdcentralen var att man inte hann med att göra en bra bedömning i förnyelsen, säger Jeanette Wern, apotekare på farmacitjänsteenheten i Region Värmland.
I oktober 2020 startade läkare och sköterska på vårdcentralen att arbeta mer strukturerat kring receptförnyelserna.
Jeanette Wern kopplades in i december 2020 och tillsammans kom man fram till en modell som man sedan februari 2021 har arbetat efter. Ett arbetssätt som kallas Receptbedömningsteam.
På vårdcentralen finns ett antal fokusläkemedel som man satsar lite extra på. Sköterskorna föreslår lämpliga patienter till varje veckas rond, som genomgången kallas.
– Varje vecka går vi igenom tio patienter som har hört av sig om receptförnyelse för minst ett fokusläkemedel. Jag förbereder genom att på förmiddagen gå igenom deras läkemedelslista, recept och journal. På eftermiddagen samlas jag, läkaren och sjuksköterskan för att gå igenom patienterna tillsammans, säger Jeanette Wern.
Hon redogör kort för patientens anamnes och historik, om det finns indikation för läkemedlen, hur länge patienten haft läkemedlet, om något läkemedel skulle behöva dosjusteras, trappas ned eller avslutas och annat som kan vara bra att känna till. Ibland känner läkaren eller sköterskan igen patienten och kan berätta mer.
– Jag berättar vidare hur förskrivningen bakåt i tiden ser ut, om det varit tätt eller glest mellan besöken, andra kontakter som patienten har haft och behandling som kanske inte är aktuell längre, säger hon.
Sedan beslutar man gemensamt om eventuella förändringar i läkemedelslistan och receptförskrivningen. Detta kommuniceras med patienten på ett anpassat sätt, via brev, telefon eller inbokat besök på vårdcentralen.
– I 32 procent av fallen har vi tagit bort inaktuell behandling. Vad gäller de aktuella ordinationerna har vi ändrat eller utvärderat något för hälften av dem, medan de resterande har kunnat fortsätta med sina förskrivna läkemedel som tidigare, berättar Jeanette Wern.
Ekonomiskt har det också fallit väl ut. Under projektets första år, jämfört med året innan, skrevs nästan 59 000 färre doser läkemedel ut på vårdcentralen. Detta motsvarar en besparing på cirka 456 000 kronor.
Hon berättar att Vårdcentralen Eda är först i Sverige med att ”teamronda” receptförnyelse där flera professioner träffas och diskuterar patienten.
– Resultatet är långt över förväntan. Och det är ett ganska stort intresse från annat håll att lära mer kring vad vi har gjort, säger Jeanette Wern.
Hon är glad att se att de andra i teamet allt mer ser hennes kunskap som apotekare.
– Arbetet har växt fram under det dryga året vi har arbetat. Jag säger allt mer vad jag tycker och kommer med rekommendationer. De ser vad jag faktiskt bidrar med. Jag tror att det på ett sätt marknadsför oss som farmaceuter.
Kvaliteten på vården blir bättre, och omställningen till det nya arbetssättet Nära vård ligger i linje med detta.
Varje vecka rondas tio patienter. Det blir runt 400 personer på ett år, långt ifrån alla listade patienter på vårdcentralen.
– Vår erfarenhet är att även de andra hanteras lite bättre, tack vare arbetet vi gör i teamet. Läkarna har det arbetet med sig i de andra förnyelserna de gör. Även sköterskorna har det med sig när de sitter i vårdcentralens telefonrådgivning, berättar Jeanette Wern, som lägger ungefär fyra timmar i veckan på detta.
Bland det viktigaste resultatet med att gå igenom patienterna på det här viset är att man utvärderar behandlingen och tar ett helhetsgrepp runt en persons läkemedelsbehandling, tycker Jeanette Wern. Ofta hinner de också fånga upp saker som missats eller fallit mellan stolarna tidigare.
– Vi hittar patienter som vi kan behöva boka in för att se över något. Kvaliteten på vården blir bättre, och omställningen till det nya arbetssättet Nära vård ligger i linje med detta.
Personalen på vårdcentralen är positivt inställd till arbetssättet, enligt en enkät. De uppskattar hjälpen med att bedöma recepten, och att det ger en bättre kvalitet.
Från ledningen är man imponerad över resultaten på en ganska liten arbetsinsats; Jeanette Werns tid, en läkartimme och en skötersketimme.
– Själv har jag presenterat hur vi arbetar för allmänläkare inom regionen. En del farmaceutkollegor från andra regioner har hört av sig och vill veta mer, liksom en del enhetschefer och ST-läkare som är intresserade av att implementera detta arbetssätt på sina vårdcentraler.
Har ni undersökt om det fått någon klinisk effekt?
– Nej, det har vi inte direkt sett eller kunnat mäta. Vi har inte blivit nerringda av patienterna och det är ingen som har klagat. Min bedömning är att detta inte har påverkat den kliniska effekten negativt.
Läs mer om arbetet på Region Värmlands webbplats
Fokusläkemedel
Dessa valdes ut då man såg en möjlig överförskrivning jämfört med behandlingsriktlinjerna, eller ville studera dem lite mer noga (Atarax och Paraflex).
- Antidepressiva
- Atarax
- Bensodiazepiner
- Gabapentin
- NSAID
- Opiater
- Paracetamol
- Paraflex
- Protonpumpshämmare
- Pregabalin
- Triptaner