– Vi har nedrustat allt avseende beredskap i vårt land. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har vi inte heller kvar Apoteket AB:s monopolsituation som hade en väldig viktig funktion i totalförsvaret och försörjningsberedskap, säger Annika Bergman, apotekare, senior rådgivare i läkemedelsfrågor, krisberedskap i gd-staben på Socialstyrelsen.
Hon är sannolikt den i Sverige som vet mest om beredskapsfrågor på läkemedelsområdet. Hon målar upp en bild där mycket av beredskapsplanerna på läkemedelsområdet slängdes ut med badvattnet efter EU-inträdet 1995 och där resten sedan helt försvann i och med omregleringen av apoteksmarknaden 2009.
Apoteket AB hade före omregleringen krav på sin lagerhållning och en tydlig roll i händelse av krig. I planerna ingick att bolagets verkställande ledning skulle leda företaget ifrån en särskild krigsuppehållsplats. I civil- och militärförsvar ingick särskilda civo- och milo-apotekare, på regional nivå fanns krigsplacerade länsapotekare och på lägre regional nivå fanns försvarsområden som ofta inkluderade en fo-apotekare. Apotekspersonal var på så sätt en integrerad del i ledningsstrukturen för totalförsvaret på alla nivåer.
Så är det inte längre. Ingen av apoteksaktörerna på den svenska marknaden har några beredskapsuppgifter eller skyldigheter vare sig reglerade i författningar eller genom avtal. Varken apoteken eller dess farmaceutiska personal är alltså längre en integrerad del i totalförsvaret.
– Staten har inte möjlighet att gå in i de privata företagens sfär och bestämma att de ska ha det ena eller det andra på sina hyllor, säger Annika Bergman.
Arbete pågår med att återställa beredskapen. Statens offentliga utredningar SOU 2021:19 om hälso- och sjukvårdens beredskap är ett första steg. Socialstyrelsen har nyligen fått ett regeringsuppdrag att utreda hur det ska gå till praktiskt som ska redovisas i december 2023.
– Vi har precis kommit igång med utredningen om hur vi ska komma tillbaks till någon slags beredskap, men det är en bit kvar, säger Annika Bergman.
