”Bakom varje deadline finns en patient”
Det är viktigt att komma ihåg varför vi valde att jobba med läkemedel. Även om vi inte träffar patienterna så är de riktiga levande människor vars hälsa och livskvalitet är helt beroende av de läkemedel vi jobbar med. Men det är lätt hänt att tappa bort patienterna bland alla deadlines, skriver Susanne Kunda i sitt nya blogginlägg.
Vi är alla olika och motiveras av olika saker på jobbet. Det är viktigt att påminna oss själva om vad som motiverar just oss och att känna att vi gör något meningsfullt. Speciellt när arbetsuppgifterna blivit rutinmässiga. Då är det lätt hänt att tappa bort patienterna bland alla deadlines, tycker jag.
Jag har jobbat inom läkemedelsindustrin i flera år nu och tänker på patientsäkerhet varje dag. Jag träffar dock inga patienter och ibland saknar jag den biten. De senaste tre åren har jag haft en mer övergripande och senior kvalitetsroll och då kommit ännu längre bort från patienterna. Jag upplever att jobba nära patienter tillför otroligt viktiga dimensioner.
Det jobbet jag gör berör patienterna världen över, något som motiverar mig mycket, men som jag lätt glömmer bort.
Den första dimensionen är motivationen att göra det man gör. I dag jobbar jag med alla mediciner som tillverkas på Astra Zeneca i Södertälje och dessa exporteras till alla världsdelar. Det jobbet jag gör berör patienterna världen över, vilket är en obeskrivlig känsla som motiverar mig mycket, men som jag lätt glömmer bort.
Det pratas jämnt om leveranser och deadlines på mitt jobb, vilket förstås är väldigt viktigt. Det handlar inte bara om att få ut medicinerna i rätt tid så det inte tar slut på apoteken. Utöver råvaror, formulering och packning så är det flera andra saker som behöver vara på plats för att överhuvudtaget kunna tillverka och sälja ett läkemedel. Eftersom det är en stor organisation med flera komplexa processer och många beroenden så är det vanligt med förseningar. Hantering av förseningar blir ofta huvudfokus, och leveranser som teamet lyckas leverera med rätt kvalitet och i rätt tid glöms bort. Då är det lätt hänt att ens motivation blir att framför allt hinna med de kortsiktiga deadlines och glömma bort det viktiga.
Det är en helt annan känsla när man får uppskattning av en patient tycker jag.
Den andra dimensionen, som jag ibland saknar, är att få uppskattning. När jag jobbade på apoteket visade de flesta kunderna uppskattning. Att få höra ordet tack betydde alltid mycket för mig som legitimerad apotekare, och jag kände mig väldigt uppskattad. Jag får förvisso uppskattning av chefer och kollegor på jobbet men det är en helt annan känsla när man får uppskattning av en patient tycker jag.
Även om vi inte träffar patienterna så är de riktiga levande människor vars hälsa och livskvalitet är helt beroende av de läkemedel vi jobbar med.
Man har ofta flera bollar i luften och för lite tid för reflektion. Det är viktigt att komma ihåg varför vi valde att jobba med läkemedel, att även om vi inte träffar patienterna så är de riktiga levande människor vars hälsa och livskvalitet är helt beroende av de läkemedel vi jobbar med. Att vi med vårt arbete som farmaceuter berör inte bara de enskilda patienterna utan även deras nära och kära. När jag tänker på det viset så känns de tuffaste dagarna på jobbet värt det. Trots att man inte träffar patienterna så är det alltid bra att bli påmind om att bakom varje deadline finns en patient.
