“Jag är en tillgång för teamet”

Sofie Holmgren arbetar på barnonkologisk avdelning på Norrlands universitetssjukhus, NUS. Här utreds och behandlas barn med onkologiska och hermatologiska sjukdomar. Hon anställdes för att stärka den kliniska läkemedelshanteringen.

– De har på ett bra sätt låtit mina erfarenheter styra vad jag får jobba med, säger Sofie Holmgren.

Hennes tjänst kom till med hjälp av regeringens satsning för att stärka barncancervården. De avsätter en halv miljard kronor per år för det området, under 2020-2022.

– Det var det som möjliggjorde att NUS i Umeå kunde anställa, säger hon.

Eftersom Sofia Holmgrens tjänst är helt ny så har hon till stor del fått utforma den själv.

– Det är svårt, men samtidigt väldigt roligt. Jag har fått känna in vad jag kan stötta upp med. Jag har inte behövt låsa mig vid en arbetsbeskrivning, säger hon.

Hon får både agera expert på läkemedel och arbeta med rutiner, arbetssätt och kvalitetsfrågor.

– Jag har hamnat mycket i projektfrågor, om de studier som pågår. Men jag har även lärt mig att iordningsställa läkemedel och svara på frågor från vårdpersonal kring läkemedel. Jag kanske inte alltid kan svara, men har ofta kanalerna för att kolla upp det, säger Sofie Holmgren.

Hon har bland annat varit med som administrativt projektstöd när NUS nu startar upp nyckelmottagningar för tonåringar som har haft cancer. Där får de komma på uppföljande besök, berätta hur livet fungerar i vardagen och ställa frågor om hur till exempel en cancerbehandling påverkar fertiliteten och annat de funderar på.

Sofia Holmgren har tidigare arbetat med läkemedelsförsörjning och läkemedelsservice inom sjukvården. För fyra år sedan anställdes hon vid Kliniskt forskningscentrum på NUS. Nu arbetar hon halva sin tid på där och den andra halvan inom barnonkologin.

– Jag tänkte först att det kommer att bli för mycket. Men jag har jättebra chefer som är väldigt lyhörda. Det finns en god flexibilitet. Jag känner också att det jag gör har bäring på båda ställena, säger hon.

Sofie Holmgren är uppväxt i Östersund, men utbildade sig till apotekare i Göteborg. När hon var klar ville hon helst jobba inom hälso- och sjukvården. När en intressant tjänst dök upp vid Norrlands universitetssjukhus, så tvekade hon inte att flytta norrut igen.

– Jag har alltid haft ett intresse för den kliniska biten och att arbeta verksamhetsnära. Även om jag inte är inne hos patienten så får jag se tydligare vad som händer.

Hon tycker också att hon har ett jättebra stöd från kollegor som arbetar på barncancercenter på andra håll i landet.

– Det finns så extremt mycket erfarenhet. Vi har en mejltråd där vi ställer frågor till varandra. Vi har ett jättebra samarbete i Sverige, men det finns också ett internationellt utbyte. Det finns en stor vilja att kommunicera kring det här, säger Sofie Holmgren.