”Vaccinsamarbetet en framgångssaga”

Den svenska vaccinsamordnaren, apotekare, Richard Bergström, överlämnade idag sin delrapport över sitt uppdrag till socialminister Lena Hallengren.

— Vaccinet har ändrat förutsättningarna för pandemin. Det råder ingen tvekan om att vaccin skyddar mot svår sjukdom och död och minskar belastningen på sjukvården. Tack vare vaccin har ett stort antal liv räddats och många har sluppit hamna på sjukhus, säger Lena Hallengren.

Richard Bergström beskriver EU-samarbetet att förhandla fram avtal, säkra vaccinleveranser och distribuera vaccin inom Europa som en stor framgång.

— Vaccinsamarbetet i Europa är en framgångssaga, inte minst med bakgrund av det som hände innan vaccinen kom med skyddsutrustning och ansiktsmasker. Det var ingen bra historia för EU. Då var det stängda gränser och konfiskerade lager och annat. På så sätt har detta fungerat fantastiskt bra, säger Richard Bergström.

Han beskriver hur alla EU:s länder får vaccin samtidigt och i proportion till folkmängden. Men samtidigt hur flexibelt länderna arbetar för att kunna använda alla tillgängliga vaccindoser.

— Vi har skyfflat om doser väldigt mycket runt om i EU. Det är beklagligt att länder som Bulgarien och Rumänien har väldigt låg vaccinationstäckning, men det har inte kastats bort några doser på grund av det, utan de har ju skickats. Vi såg under sommaren en enorm skjuts i användningen i till exempel Portugal, Spanien och Frankrike. Då tog vi doser ifrån östra Europa och flyttade västerut, säger han.

Samtidigt som EU har lyckats förse alla medborgare som vill vaccineras med covid-vaccin så har man också sett till att vaccin distribuerats till andra delar av världen, berättar Richard Bergström.

— EU har donerat 400 miljoner doser till det globala vaccinsamarbetet Covax och ytterligare 100 miljoner doser bilateralt. Dessutom har EU exporterat 1,2 miljarder doser till skillnad från andra länder som har haft exportstopp från dag ett, säger han.

Han berättar också om strategin när EU valde vaccin och förhandlade med olika tillverkare och olika vaccinteknologier.

— I början var det många experter som hade synpunkter på vilka vaccin vi skulle satsa på, men vi satsade på fyra teknologier och fyra plattformar, säger han.

Då bedömdes vaccinteknologierna utifrån vilka som var säkrast. Richard Bergström gör en kort resumé över hur vaccinerna uppfattades i början.

— Främst var det då helvirusvaccin, som de som Kina har tagit fram. De är inte godkända i EU eller USA ännu. Sedan var det proteinvaccin som inte heller finns tillgängligt ännu, säger han.

Novavax fick visserligen sitt proteinvaccin godkänt strax före jul, men har inte börjat användas ännu.

— Jag hoppas att vi har doser från Novavax om tre veckor ungefär, säger Richard Bergström.

Efter dessa två vaccinteknologier var det adenovirusvaccin som ansågs säkra. Det är vaccinerna från Astra Zenecas och Janssens som inte längre används i Sverige eller EU, men väl i andra delar av världen.

Den fjärde teknologin, som av många uppfattades som den mest äventyrliga, berättar Richard Bergström, var m-RNA-vaccin som vaccinerna från Pfizer/Biontec och Moderna.

— Många sa att; ”Det där kommer aldrig att gå, det ska vi inte ha.” Men vi ville inte välja bort något som skulle kunna visa sig vara bäst. Nu är ju dessa två m-RNA-vaccinerna våra två stora vacccin. Och de kommer att fortsätta vara så. Vi får Novavax och andra som kommer att vara komplement, med detta är våra två stora vaccin, säger Richard Bergström.

Regeringsuppdraget som vaccinsamordnare skulle egentligen ha varit avslutat för Richard Bergström i förra veckan, men det kommer att fortsätta eftersom behovet av vaccin fortfarande är stort. Hur länge det kommer att pågå är dock oklart, men Richard Bergström skissar på en möjlig framtidsbild.

— Jag tror att detta kommer att övergå i en slags årlig verksamhet. Jag hoppas att vi slipper ge vaccin var fjärde månad till alla. Istället hoppas jag på en årlig verksamhet, lite som influensavaccinerna, kanske förhoppningsvis ett kombinerat vaccin med covid-19, influensa, RS-virus och varför inte vanlig förkylning. Till hösten 2022 tror jag inte det är möjligt, men väl till 2023, säger han.

Richard Bergströms delrapport “Sveriges tillgång till vaccin mot covid-19 – framgång genom samarbete och helgardering” går att läsa och ladda ner här (pdf).