Trots att många professionsorganistaioner och regioner förespråkar att det patientnära arbete som apotekare och receptarier utför ska vara personcentrerad, så finns det idag inte stöd i litteraturen för hur det här ska ske i praktiken.
Det menar författarna till en ny vetenskaplig artikel, som syftar till att ge insikt i hur personcentrerad vård kan påverka och inkorporeras i farmaceutisk omsorg.
– Vi vill berätta och förklarar för farmaceuter vad personcentrerad vård är och guidar dem vidare i hur de kan arbete med detta genom att till exempel ändra sitt arbetssätt, säger Malin Johansson Östbring, klinisk apotekare och en av artikelförfattarna.
Hon berättar att artikeln bidrar med ett teoretiskt grundat underlag för diskussioner kring hur farmaceuter aktivt kan bidra till omställningen till en mer personcentrerad vård.
– De ska känna att de kan bidra till personcentrerad vård, men de måste också veta om och förstå de utmaningar som finns. För det blir svårt att använda sig av det om man inte har något system för att rapportera eller dokumentera, säger Malin Johansson Östbring.
Farmaceuter måste placera sig själva i arbetet med personcentrerad vård, vi kan inte bara se på vid sidan om utan ta plats och vara en del av det.
Hon får medhåll av Joanne Fuller, receptarie och postdoktor på Göteborgs universitets centrum för personcentrerad vård (GPCC), vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som också varit med och skrivit artikeln.
– Farmaceuter måste placera sig själva i arbetet med personcentrerad vård, vi kan inte bara se på vid sidan om utan ta plats och vara en del av det, säger Joanne Fuller.
Artikeln fokuserar på den personcentrerade vårdens tre byggstenar – patientens berättelse, partnerskapet och samskapandet av hälsoplanen – och hur dessa kan ingå i den omsorg som utförs av farmaceuter i öppenvård och i den slutna vården.
– Personcentrerad vård handlar framför allt om att lyssna på patienten och att se den som en person i sammanhanget. Det kan låta enkelt och vi kanske tror att vi gör det, men stämmer det verkligen? Att lyssna handlar inte bara om att höra vad någon säger, det betyder också att man aktivt ställer öppna frågor för att komma fram till patientens berättelse angående läkemedelsproblem, säger Joanne Fuller.
Malin Johansson Östbring menar att det är viktigt att har respekt för patienten, lyssna och spegla tillbaka det som patienten berättar.
– Vårt jobb är inte att tillrättavisa en patient som till exempel inte tar sin medicin på rätt sätt. Vårt jobb är att förstå hur de tänker och känner, bekräfta att vi har lyssnat och att vi är där för att hjälpa till, då kan vi få dem på rätt spår igen.
Hon pekar på vikten av att patienten också känner att det finns en plan för deras läkemedelsanvändning.
– De ska känna att de har ett team bakom sig som tillsammans med patienten ta fram en plan som funkar för dem. En plan för hur de ska använda sina läkemedel, säger Malin Johansson Östbring.
Man får inte vara rädd för att prata om det som patienten söker hjälp för, även om det innebär att vi inte kan svara på frågan utan måste leta efter svaret på annat håll.
Hon menar att farmaceuter många gånger inte fått öva sig tillräckligt på att lyssna på patienter och säger att farmaceuter måste stärkas i den delen av jobbet.
– Vi farmaceuter är skolade i att vi kan läkemedel, och vi är lite för rädda att lyssna på det vi inte är experter på, vilket gör att vi gärna styr frågorna som vi ställer till patienten i den riktningen och bara ger råd om läkemedel. Men det kanske inte alls var det som patienten egentligen behövde hjälp med och då har vi inte gjort någon skillnad. Med personcentrerad vård får man inte vara rädd för att prata om det som patienten söker hjälp för, även om det innebär att vi inte kan svara på frågan utan måste leta efter svaret på annat håll, säger Malin Johansson Östbring.
Jobbar farmaceuten på ett apotek kan det dock innebära stora utmaningar – eftersom arbetsmiljön kan vara så pass stressig.
– Det gör att ansvaret ofta bollas tillbaka till patienten, till exempel att ringa ett samtal för att få reda på mer information. Jag önskar att vi hade tid att hjälpa patienten när de är på apoteken, men det kan bli svårt när de många gånger styrs av tillgången på personal, resurser och ekonomiskt driv, säger Joanne Fuller och fortsätter:
– Ska vi utveckla oss, vår profession och till exempel farmaceutiska tjänster på apotek måste vi också satsa på att hjälpa patienter och kunder och inte bara vara en sluss för vidarekontakt med resten av vårdkedjan, säger hon.
Är farmaceuter redo för personcentrerad vård?
– Ja, det tycker jag. Samtidigt är systemet idag uppbyggt på ett sätt som gör att vi kanske inte är redo, men jag tycker att förändringen att ta oss dit måste påbörjas och den ska få ta tid för att bli rätt, säger Joanne Fuller.
– Alla farmaceuter är inte redo för det, så det ska finnas utrymme både för de som vill och de som inte vill. Men jag tycker det är tråkigt om vi ska stå vid sidan av istället för att säga att det här kan vi också göra, säger Malin Johansson Östbring.
Joanne Fuller hoppas att artikeln bidrar till att väcka frågan om personcentrerad vård inom farmaceutbranschen.
– Jag hoppas att vi börja tänk i dessa banor. Det tar egentligen inte så mycket längre tid att lyssna på patienten och det man får tillbaka är att personen blir trygg i sin vård och får en bättre behandling. Det i sin tur gör att de kanske inte behöver lika mycket kontakt med vården och sköter sina läkemedel bättre, vilket gör att samhället sparar pengar, säger hon.
Ser ni några svårigheter med personcentrerad vård?
– Det här är såklart inte så lätt som vi kanske får det att låta. Det finns säkert fallgropar, men vi måste kanske falla ner där för att komma framåt i utvecklingen med personcentrerad vård, säger Malin Johansson Östbring.
– Om vi ska jobba med patienter på ett personcentrerat sätt, så måste vi bygga upp ett personcentrerat system – det har vi inte idag. På vägen dit kommer vi inte göra alla rätt. Det kan såklart vara lite obehagligt, men för att utvecklas måste vi våga vara lite otrygga, säger Joanne Fuller.
Om artikelförfattarna
Joanne Fuller, PhD, leg. receptarie, farm mag, postdoktor på institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt forskare på Centrum för personcentrerad vård GPCC.
Malin Johansson Östbring, farm dr, Linneúniversitetet och klinisk apotekare Region Kalmar län.
Hanna Gyllensten, med dr, leg. apotekare, docent på institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt forskare på Centrum för personcentrerad vård GPCC.