“Chockerande att det förekommer så pass ofta”
Över fem timmars arbete i sträck utan att hinna ta rast. Det är verkligheten för hälften av de anställda på Apoteket AB som svarat på en enkät om raster och måltidsuppehåll. I slutändan kan det öka risken för felexpeditioner, varnar det lokala facket.
Det är Sveriges Farmaceuters akademikerförening och Unionens riksklubb på Apoteket AB som har gjort en enkät bland sina medlemmar med frågor om förutsättningarna kring rast och måltidsuppehåll.
Totat 653 anställda inom företaget har besvarat enkäten, varav 65 procent var farmaceuter.
– Vi i de lokala fackklubbarna har fått varningsflaggor från medlemmarna under en längre tid och ville ha ett underlag att visa upp för företaget: så här ser det ut. Och resultaten belägger vad vi sagt under lång tid, säger Kristina Maté som är ordförande i akademikerföreningen på Apoteket AB.
En huvudregel i kollektivavtalet är att rast ska schemaläggas så att medarbetare inte utför arbete mer än fem timmar i sträck. Avsteg från regeln får bara göras vid oförutsedda händelser, enligt fackets tolkning av avtalet.
Det är chockerande att detta förekommer så pass ofta. Samtidigt reflekterar detta vad vi i facket får höra hela tiden från medlemmarna.
Men av de som svarat på enkäten uppgav hälften att de har arbetspass på över fem timmar utan rast. Och de långa arbetspassen lades inte bara in exempelvis när en kollega blev sjuk utan var ofta schemalagda redan från början. De förekom oftast på helgerna men även andra veckodagar.
– Det är chockerande att detta förekommer så pass ofta. Samtidigt reflekterar detta vad vi i facket får höra hela tiden från medlemmarna. Min uppskattning är att 90 procent av alla problem som kommer till oss bottnar i att bemanningen är alldeles för tunn, säger Kristina Maté.
Alla som hade måltidsuppehåll eller långa pass utan rast var inte enbart negativa till detta. En tredjedel av dem svarade att det fungerar ”ganska bra” eller ”mycket bra”, men samtidigt var det en större andel – 43 procent – som svarade att det fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt”.
Att hinna ta sitt måltidsuppehåll är heller inte alltid så lätt, visar enkäten. Av de medarbetare som uppgav att de har måltidsuppehåll på schemat svarade drygt en tredjedel att de oftast kan ta paus på en kvart eller mer. Men en fjärdedel svarade att de sällan eller aldrig hinner måltidsuppehållet, och drygt en av tio att de inte hinner sitta ner alls under dagen.
Att man upprätthåller den här typen av schemaläggning är rent oetiskt, det tror jag även att företaget håller med om.
Av de som svarat att de hade pass på över fem timmar utan rast uppgav knappt en tredjedel, 31 procent, att inte heller har någon paus i form av måltidsuppehåll inlagt i schemat. Enkäten visar inte hur ofta det förekommer – men att det förekommer alls är illa nog, konstaterar Kristina Maté.
– Det är oacceptabelt, och det bryter mot avtal och regler på området. Att man upprätthåller den här typen av schemaläggning är rent oetiskt, det tror jag även att företaget håller med om.
Från arbetsgivarsidan konstaterar Per Stadler, förhandlingschef på Apoteket AB, att enkäten visar att vissa medarbetare arbetat för länge utan uppehåll och att detta är något företaget nu ska titta närmare på.
“Vi eftersträvar att alla ska få de måltidsuppehåll de har rätt till. Att inte kunna ta något måltidsuppehåll alls eller endast ett kortare uppehåll är inte bra, här behöver vi se över rutiner och schemaläggning” skriver Per Stadler i ett mejl till Svensk Farmaci.
Att hälften av de svarande uppger att har arbetspass på över fem timmar utan rast kommenterar Per Stadler såhär:
“I de fall en medarbetare arbetar ett pass som är längre än fem timmar så är det viktigt att det finns möjlighet till paus för måltid eller fika men inte alltid en längre rast”.
Många deltagare har gett fritextsvar och dessa ger bild av hur användningen av måltidsuppehåll och avsteg från femtimmarsregeln påverkar medarbetarna. Ord som ”tar en tugga mellan kunderna”, ”äter på språng” och ”svårt att hinna med toalettbesök” var vanligt förekommande. Liksom ”trött fysiskt och psykiskt”, ”ont i magen”, och att man uttryckte oro för, eller redan hade, symtom på utbrändhet eller utmattning kopplat till arbetsförhållandena.
Många oroade sig också för att göra felexpeditioner på grund av till exempel stress och lågt blodsocker.
– Om man aldrig kan ta en paus eller äta något så innebär det att man är ”påslagen” hela tiden, vilket i slutändan påverkar förmågan att fokusera. Det är allvarligt eftersom vi apoteksfarmaceuter kontrollerar förskrivningar och om vi inte har fullt fokus riskerar det att bli väldigt fel. Men företagen verkar inte inse konsekvenserna av om vi gör fel – hur det kan drabba patienterna, och att vi själva riskerar vår legitimation.
I grund och botten är detta något som behöver diskuteras på alla apotekskedjor
Hon betonar att ingen skugga ska falla över apotekscheferna – problemet ligger högre upp. Akademikerföreningens bild är att apotekscheferna inte schemalägger på det här sättet för att de inte bryr sig om medarbetarnas arbetsmiljö. Utan för att de känner sig tvungna.
– Det här är resultatet av den press kring budget och bemanning som apotekscheferna har på sig. Fritextsvaren i enkäten pekar också på att cheferna ofta själva går in och tar dessa tuffa arbetspass för att de är måna om personalen, säger Kristina Maté.
Enkätundersökningen visar också att lösningarna med långa pass utan rast och måltidsuppehåll sällan var något medarbetarna själva valt eller gett sitt godkännande till. Ofta går man med på det för att det finns ett överhängande hot om att annars bli schemalagd fler helger, enligt Kristina Maté.
– Många medlemmar berättar att de står under ett ultimatum att de måste jobba fler helger om de inte går med på detta. Och det vill man oftast inte, så då säger man okej till att jobba utan rast.
Men nästan hälften av dem som har dessa långa pass utan rast uppger att de inte blivit tillfrågade om det är okej. Det strider mot kollektivavtalet som säger att avsteg från rastreglerna ska göras i överenskommelse med medarbetarna eller det lokala facket.
– Detta är absolut inte okej, det är ett rejält avsteg från både kollektivavtal och arbetstidslagen. Svaren visar också att man i de flesta fall gjort någon risk- och konsekvensanalys vilket arbetsgivaren är skyldig att göra och sedan följa upp, säger Kristina Maté, som uppmanar medlemmar att inte skriva på några överenskommelser utan att kontakta det lokala facket.
De lokala fackklubbarna har nyligen presenterat resultaten från enkäten för arbetsgivaren och deras förhoppning är att Apoteket AB ska ta fram en åtgärdsplan.
– Vi är angelägna att lösa frågan med arbetsgivaren och vill sätta oss ner och diskutera problematiken. Men i grund och botten är detta något som behöver diskuteras på alla apotekskedjor. Företagen kan inte hänga upp sina budgetar på underbemanning, men det är det man gör, säger Kristina Maté.
Vi har frågan högt på agendan och vi kommer att fortsätta dialogen med de fackliga organisationerna
Problemen kring raster och långa arbetspass är enligt Kristina Maté en viktig orsak till att många apoteksanställda går på knäna.
– Många apoteksanställda känner sig som disktrasor. Men de signaler vi får är att folk hellre byter jobb än tar upp problemen med arbetsgivaren för att man inte vågar, säger Kristina Maté och tillägger att enkäten visar tydliga signaler på att det finns en rädsla för repressalier och en tystnadskultur på företaget.
På frågan om Apoteket AB ser något behov av att ändra hur regler för måltidsuppehåll och raster tillämpas svarar Per Stadler:
“För oss är det viktigt att våra medarbetare har bra arbetsmiljö även om man skulle tillämpa måltidsuppehåll, vi har frågan högt på agendan och vi kommer att fortsätta dialogen med de fackliga organisationerna”.
Mer om enkätundersökningen
Enkäten skickades ut i september till alla medlemmar i Sveriges Farmaceuter och Unionen som arbetar inom samtliga verksamheter på Apoteket AB.
Totat 653 apoteksanställda har svarat, varav 65 procent var farmaceuter, 17 procent apotekstekniker, 7 procent egenvårdsrådgivare och resterande hade andra arbetsuppgifter.
Svarsfrekvens eller om resultaten är statistiskt signifikanta har inte beräknats, men enligt fackklubbarnas bedömning är antalet svaranden så pass högt att resultaten kan anses vara representativa för företaget.
Syftet med enkäten var att undersöka förutsättningar för raster och måltidsuppehåll och medlemmarnas upplevelse av hur det fungerar.
Enligt kollektivavtalet för apoteksanställda får rast bytas mot måltidsuppehåll om det är ”nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller sjukdomsfall eller någon annan händelse, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren”. Måltidsuppehållet räknas då in i arbetstiden, men den anställde får inte lämna arbetsplatsen.
Nästan alla som uppgav att de har måltidsuppehåll i enkäten svarade att de inte fått någon typ av kompensation i form av ledighet eller ”lämpligt skydd”, vilket ska ges enligt kollektivavtalet.
Läs mer: