Industriexpertens 4 spaningar – som farmaceuter bör ha koll på
Subspecialiserade farmaceuter, farmacibubblor och en ny syn på läkemedel. Apotekaren Dag Larsson, som prisades nyligen för sin förmåga att identifiera trender inom life science, levererar fyra färska spaningar.
Dag Larsson, sakkunnig, Lif, läkemedelsindustriföreningen
Nyligen fick Dag Larsson, apotekare och sakkunnig i policyfrågor på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, utmärkelsen ”Thought leader” av Sweden Bio, den nationella branschorganisationen för life science.
Det är ett pris som delas ut till någon som bland annat kan identifiera globala och lokala trender, förändringar eller behov inom life science, enligt motiveringen.
Här ger Dag Larsson fyra spaningar utifrån ett läkemedelsindustri-perspektiv som farmaceuter bör ha koll på:
- Läkemedelsindustrin har inte övergett Sverige – tvärtom
– Jag skönjer samma debatt som när jag var apotekarstudent i Uppsala i början av åttiotalet: Det är apoteken, myndigheterna eller forskningen du kan gå till som nyexad farmaceut. Om läkemedelsindustrin får jag däremot ibland höra att den övergett Sverige, men det stämmer inte!
Rollerna för farmaceuter är faktiskt betydligt fler i dag, jämfört med när det var som flest farmaceuter anställda på de stora bolagen.
– Det handlar om att sektorn transformerats. I stället för att tänka på stora läkemedelsbolag med huvudkontor i Sverige, så ska man tänka på den bredd som finns inom life science i dag – med samverkan mellan små och stora bolag, och överbryggningar mellan akademi och små entreprenörer. Och här är rollerna för farmaceuter faktiskt betydligt fler i dag jämfört med när det var som flest farmaceuter anställda på de stora bolagen. Jag vill säga att den svenska life science-sektorn är starkare än någonsin!
2. Subspecialiserade farmaceuter blir hetare
– Nu kommer nästa fas i läkemedelsutvecklingen, med nya cell- och genterapier och nya kombinationer av läkemedel och medicinteknik eller digitala verktyg. Det tror jag ger utmärkta möjligheter till subspecialisering, till exempel att man blir cell- eller genterapi-apotekare – där du blir expert på det kvalitetsarbete som behövs kring de nya behandlingarna. I dag är det några få apotekare som har sådana uppdrag, men det kommer uppstå behov av fler.
Det var som att göra lumpen – fast med äldre damer i stället för 18-åriga killar.
3. Vi behöver sluta att se läkemedel som ett problem
– Diskussionerna om patientsäkerhet och kostnadskontroll handlar ofta utgår ifrån att läkemedel är något dåligt och jobbigt, samtidigt som det är vårdens vanligaste åtgärd. Här tycker jag att man tappar perspektivet. Ett exempel är TLV:s regeringsuppdrag om farmaceutiska tjänster. Det jättespännande och kan verkligen bidra till en bättre läkemedelsanvändning.
– Men hela projektet utgår ifrån ett problemorienterat uppdrag där premissen är att se till att det inte blir fel – och inte att ta vara på nyttan med läkemedel och undvika riskerna. Jag är glad över att delar av de aktiviteter som planeras också syftar till att öka nyttan med behandlingen. Jag tror att vi kan tala om två saker samtidigt: både rätt användning och säkerhetsaspekten, utan att bara utgå från problemen.
4. Våga gå utanför farmacibubblan
– Ett minne som stannat kvar hos mig är från när jag arbetade på ett apotek, där alla hade samma bakgrund och samma omvärldsanalys. Det var som att göra lumpen – fast med äldre damer i stället för 18-åriga killar. Det blir en bubbla, och det är sällan bra. I stället tror jag på att gå utanför vår ”farmacibubbla” och kombinera vår kompetens med andra.
– Det kan vara antingen genom att man skaffar sig en dubbelkompetens – det behöver inte vara en till hel utbildning men kurser som ger ett annat perspektiv. I vilket ämne beror på vilken miljö du befinner dig i. Eller att vi bara är öppna för att samarbeta med exempelvis ingenjörer, informationsspecialister eller jurister – det tillför ett stort värde framför allt inom småbolags-världen.
