Efter restriktionerna: “Vi tar ett steg i taget”

Efter den 29 september finns inte längre någon rekommendation om att arbeta hemifrån så mycket som möjligt. Men på E-hälsomyndigheten kommer de som vill fortsätta att jobba hemifrån i viss utsträckning att kunna göra det, uppger Emmeli Gross, ordförande för den lokala Saco-klubben på myndigheten.

– Fram till årsskiftet ska det ska vara fritt fram för den som vill åka in att göra det. Samtidigt kommer vi att ha en gräns för hur många som får vara på kontoren, men den gränsen håller ledningen koll på och sätter stopp om för många vill åka in på samma dagar, säger Emmeli Gross.

Hon påpekar att planerna kan komma att ändras och att E-hälsomyndigheten fortsätter att följa hur pandemin utvecklar sig. Om smittspridningen åter igen ökar kan det bli aktuellt att backa från kontorsarbetande.

– Vi tar helt enkelt ett steg i taget och ser hur det går. Vi vet inte heller hur många medarbetare som kommer att vilja åka in, många är fortfarande rädda att bli smittade och är inte bekväma med att trängas i lunchrum eller åka kollektivt, säger Emmeli Gross.

Emmeli Gross berättar att arbetsgivaren skickat ut en enkät till alla medarbetare för att undersöka hur stort intresset för att komma tillbaka till arbetsplatsen är.

– Ett fåtal procent vill framförallt vara på kontoret och jobba. Den stora massan vill ha en flexibel lösning, med både hemarbete och kontorsarbete. Sedan finns också en del anställda som bara vill jobba hemma, säger Emmeli Gross.

Möjligheten till distansarbete har varit positiv både för arbetsgivare och arbetstagare, enligt Emmeli Gross. Men hon är samtidigt oroad för att flexibiliteten kan vara hotad av rådande regelverk.

– En stor oro för oss fackrepresentanter är att lagar och kollektivavtal inte gör det möjligt för medarbetarna att jobba varsomhelst. På grund av till exempel skattelagstiftningen, så kan de vara bundna till att fysiskt behöva befinna sig på kontoret på den ort de jobbar på, det vill säga Stockholm eller Kalmar. Och är det så, då är det skandal, säger Emmeli Gross och fortsätter:

– De tekniska lösningarna fungerar klockrent, många medarbetare är oroade över att behöva gå tillbaka till det som var innan, med de onödiga stressmoment och den ineffektivitet som fanns runt till exempel svårigheter att hitta mötesrum för alla samt utmaningarna med att få ihop livspusslet när man behöver resa mer.

Även på Läkemedelsverket planeras för en återgång till arbetsplatsen. Kontoret kommer att öppnas upp, men hur ofta medarbetarna kommer att sitta där blir på frivillig basis under hösten.

– Alla kommer inte åka in samma dagar. Vi får jobba hemma hela hösten om vi vill, men vi uppmuntras att allteftersom börja vara med på kontoret för att ställa om till när vi går tillbaka till kontorsarbete efter årsskiftet, säger Ulf Olsson, vice ordförande i Saco-föreningen på Läkemedelsverket.

Signalerna som föreningen fått från medlemmarna är att villigheten att gå tillbaka varierar.

– En del längtar tillbaka och en del stormtrivs med hemarbete. Villigheten beror nog ofta på pendlingsavstånd till arbetsplatsen och hur ens boendesituation ser ut. Har man långt till jobbet vill man kanske inte åka in varje dag, men har man däremot ett lite stökigt hemmakontor med till exempel barn som är hemma vill man kanske tillbaka för att få arbetsro. Många saknar också det sociala som kommer med en arbetsplats, säger Ulf Olsson.

Han berättar att de som vill fortsätta jobba hemifrån inte kan räkna med att göra det på heltid. Då måste det finna speciella skäl.

– Det planeras för möjlighet till hemarbete en eller två dagar i veckan för de flesta, men annars måste det finnas medicinska skäl eller att du har långt pendlingsavstånd. Vi har till exempel medarbetare i andra delar av landet och det blir för långt att åka varje dag.

Känner du någon oro kring tillbakagången?

– Nej, inte direkt. Men jag är själv lite kluven till att gå tillbaka. Det har varit bekvämt att jobba hemifrån, men jag vill tillbaka och träffa mina kollegor. Tekniskt så fungerar allt utmärkt, men vi tappar en del av det kreativa när vi inte träffas, säger Ulf Olsson och fortsätter:

– Men vi styrs också lite av skattelagstiftningen, och det finns en del skatterättsliga aspekter som vi måste ta hänsyn till, säger han.

Det finns inget i kollektivavtalet eller i den arbetsrättsliga lagstiftningen som hindrar att medarbetare jobbar någon annanstans än på arbetsplatsen. Det uppger Daniel Skoglund, tillförordnad chef på Sveriges Farmaceuters förhandlingsavdelning.

– När det gäller om anställda ska arbeta jobbet eller på distans har arbetsgivaren rätt att besluta detta utifrån som är bäst för verksamheten, så länge man uppfyller sitt arbetsmiljöansvar, säger han.

Arbetsmiljöansvaret ser likadant ut oavsett om den anställde jobbar på kontoret eller hemma, enligt Daniel Skoglund.

– Vad sedan arbetsmiljöansvaret betyder i det enskilda fallet behöver arbetsgivare och den lokala föreningen titta på tillsammans.

Daniel Skoglund betonar att arbetsgivaren alltid ska förhandla frågor som är viktiga för verksamheten med den lokala fackliga föreningen. Dessutom bör man göra en risk- och konsekvensanalys över hur arbetsmiljön kan påverkas.

Inte heller i skattelagstiftningen finns något som påverkar möjligheterna till distansarbete, uppger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

– Ibland får skattelagstiftningen klä skott för att arbetsgivarens val av arbetsplats. Men valet av arbetsplats är ingen skattefråga, säger Pia Blank Thörnroos.

Det enda som påverkas av skattelagstiftningen när det gäller distansarbete, enligt Pia Blank Thörnroos, är att den anställde kan få göra skatteavdrag för resorna till arbetsplatsen om hen arbetar mer än 50 procent av sin arbetstid på annan plats som arbetsgivaren och den anställda kommit överens om.