Livslångt plugg krävs för framtidens jobb

En farmaceututbildning ger en bra grund för ett spännande arbete inom läkemedelsområdet. Men arbetsmarknaden är i ständig förändring så det kommer att krävas både fortbildning, egna studier och en del yrkeserfarenhet för att nå fram till de extra spännande tjänsterna.

– Jag tror att den viktigaste egenskapen framöver är samarbetsförmåga. Inte minst det senaste året med pandemin har visat oss hur viktigt det är att kunna samarbeta med andra professioner och människor. Det är intressant att se hur många apotekare som idag har roller kring vaccinförsörjning, säger Björn Wettermark.

Han är professor i läkemedelsepidemiologi och ledamot i grundutbildningskommittén vid Farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet.

Alla yrken är i snabb förändring i dag, liksom vårt samhälle. Björn Wettermark tror att hur vi arbetar med läkemedelsanvändning i samhället kommer att förändras, tack vare digitaliseringen. Han ser också några andra stora megatrender som kommer förändra vårt samhälle, inklusive arbetslivet. 

– Ekologi och miljön påverkar vårt samhälle, liksom globaliseringen. För att vara attraktiv på arbetsmarknaden är det bra att kunna eller nischa sig inom dessa frågor. 

Även hälsoekonomi ser han som en viktig framtida kompetens för farmaceuter.

– Det kommer många helt nya typer av läkemedel som kostar mycket pengar samtidigt som vi har begränsade resurser. Det blir en utmaning för samhället och sjukvården.

För att hänga med spår han att det på framtidens arbetsmarknad kommer vara mer vanligt att varva arbete med studier för att förkovra sig i intilliggande ämnen, som till exempel ekonomi eller miljö.

– Oavsett bransch kommer det vara viktigt att kunna söka och kritiskt värdera information. Framtidens arbetsmarknad är ett livslångt lärande, säger Björn Wettermark.

Ett sätt att utveckla sig är att till exempel läsa en master i klinisk farmaci. Med en sådan i bagaget öppnar sig vägen in i sjukvården och patientarbete. 

– Just nu har vi ett behov av farmaceuter med beredningskompetens, samt personer som vill och kan arbeta med annat än traditionella läkemedelsgenomgångar; som blandbarhet och läkemedelsstatistik. Vi ser också ett ökat behov av personer med kunskap om olika specifika procedurer som till exempel stamcellstransplantationer, säger Ulrika Gillespie, biträdande chefsapotekare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Eftersom det är brist på sådana personer tvingas Region Uppsala rekrytera många nyutexaminerade utan klinisk kompetens för att själva lära upp dem, vilket tar tid och resurser, tills de är självgående.

Specifik upplärning på plats krävs även om man har läst en master i klinisk farmaci.

– Om man får jobb hos oss, men placeras på till exempel onkologen, hematologen, IVA eller barn får man specifik utbildning hos dem och får ägna sig åt självstudier parallellt, säger Ulrika Gillespie. 

På sjukhuset pågår ett stort digitaliseringsarbete och man håller på att införa det som kallas sluten läkemedelskedja, vilket innebär att riskmoment såsom manuella informationsöverföringar helt elimineras – från läkemedelsordination, via produktion och iordningställande till administrering.

– För det behöver vi personer som kan både farmaci och it.

Läkemedelsindustrin har genomgått stora förändringar de senaste 20 åren. Borta är de tidigare mer naturliga instegsjobben som läkemedelskonsulent och produktspecialist. 

– Det är lite tuffare idag att komma in i industrin. Ett tidigare säljjobb kan vara meriterande, men också om man har erfarenhet från ett specifikt terapiområde, eller vidareutbildat sig inom regulatory, farmakovigilans eller kvalitet säger Eva Rämme Bremberg, apotekare och affärsområdeschef för Medical på rekryterings- och konsultföretaget Pharma Relations.

Även om det kan vara svårare att komma in i industrin, finns det en mångfald av läkemedels- och medtech-bolag som inte skådats tidigare. Därför finns en stark efterfrågan på kompetens. Det gäller både traditionella direktrekryteringar men hetaste trenden är dynamiska konsulttjänster som skräddarsys efter kundernas behov. 

– Vi har senaste året trots pandemin kunna anställa ett 25-tal nya medarbetare hos oss och är nu drygt 70 konsulter inom medicinska området. För att komma in på den kommersiella sidan är det en fördel med erfarenhet av något slag, fortsätter Eva Rämme Bremberg. 

En annan trend är att fler företag satsar på egna produktionsanläggningar i Sverige. Pandemin, stängda gränser och logistikutmaningar ser hon som anledningar till det, vilket också skapar personalbehov. 

– Industrin idag är en växande och livskraftig bransch i Sverige. Det finns juniora positioner för att komma in men det kan ta tid att hitta rätt jobb.