Så ofta är det fel i lista för läkemedel

Mina sparade recept som finns på apotek är en av de informationskällor som patienter använder sig av för att veta vilka läkemedel de ska använda. Men det förekommer ofta fel i listan och många gånger stämmer den inte överens med patientens och vårdens bild av vilka läkemedel som patienten ska använda. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet som undersöker förekomst av felaktigheter i listan.

De vanligaste problemen är att det ofta finns kvar inaktuella läkemedel som patienten inte längre ska ta, felaktiga doseringar efter att dosen för läkemedlet förändrats och att det ligger dubbletter av samma recept.

– De här sakerna behöver inte bli ett problem, men det kan bli det om patienten inte har full koll eller har glömt något som sagts muntligt hos läkaren och sedan inte ändrats i själva receptet. Om personen hämtar ut läkemedel som inte längre ska användas innebär det en risk för patienten, säger Tora Hammar, forskare och universitetslektor i hälsoinformatik på eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet.

Hon är projektledare för studien, som är en del i ett större projekt som handlar om att följa effekter av Nationella läkemedelslistan (NLL). Nationella läkemedelslistan är ett register som ska ge hälso- och sjukvården, apoteken och patienten samma bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel. Registret regleras av lagen om nationell läkemedelslista, både registret och lagen har tidigare fått kritik.

Studiens preliminära resultat från en första datainsamling, som genomfördes i höstas bland 74 patienter på tre olika apotek i Stockholm, visar ett större antal felaktigheter i listan. Runt 80 procent hade minst ett fel på sin lista och cirka 35 procent av samtliga recept var felaktiga.

– Det är inte ett enstaka fel här och där, det är avvikelser hos en stor del av patienterna. Det beror inte på att någon person sitter och gör fel, utan det är ett systemfel. Det finns ingen koppling mellan systemen som göra att läkare, apotekspersonal eller patient får en bra översikt, säger Tora Hammar.

Hon pekar på att problemen med listan kan påverka farmaceuter på apotek eftersom det går åt mycket tid till att rätta till felen.

– Det kan dock skilja sig åt mellan enskilda farmaceuter, och jag tror att fler kan bli bättre på att informera om förändringar över vad som har hänt i listan. Men många farmaceuter som jag har pratat med försöker rensa i listan och rätta till det som är fel. Det blir ett stort arbete som stör deras vardag och tar tid från andra arbetsuppgifter, säger Tora Hammar.

Tror du att studien kan användas för att komma till rätta med problemet?

– Ja, det tror jag. Även om det här har varit en välkänt problem, så finns det ett värde i att få siffror som bevisar det. Det kan ge ytterligare kraft till att försöka lösa felen, säger Tora Hammar.

Hon pekar dock på att det är problemen och felen med listan som är en av de saker som man vill komma åt med Nationella läkemedelslistan.

– Man vill att det ska bli lättare för patienter, vårdpersonal och farmaceuter. Men om vi ser fortsatta problem efter införandet av NLL, då kanske vi måste se om det behövs fler åtgärder. Jag tror att löningen på problemet med listan finns inom NLL, men vi måste vara vaksamma kring att det kanske behövs mer på vägen än att bara införa den nya lagen. Vi behöver fortfarande en bra samverkan mellan, apotek, vård och E-hälsomyndigheten över hur man ska jobba, säger Tora Hammar.

Hur kommer ni att gå vidare med studien?

– Vi är mitt uppe i att analysera och sammanställa siffrorna. Vi har genomfört datainsamling med över 300 patienter nu under hösten 2020 och våren 2021 innan lagen trädde i kraft. Förhoppningen är att vi ska upprepa detta om ett par år och se om det blir några förändringar. Då ser vi om vi är påväg i rätt riktning och om de åtgärder som nu görs i och med NLL är rätt, säger Tora Hammar.