– Vi behöver vara fler personer som jobbar med TLV:s kärnuppdrag. Vi har två delar: Subventioner av läkemedel och hälsoekonomiska bedömningar för regionerna, och den senare kräver mer resurser och personal, säger Agneta Karlsson, TLV:s generaldirektör.
I Riksrevisionens granskning av TLV:s och regeringens arbete kring subventionering av läkemedel, som offentliggjordes förra veckan, riktades kritik mot att både regeringen och TLV kan göra mer för att få ut mesta möjliga hälsa för de skattepengar som satsas på läkemedel.
TLV fattar beslut om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånerna, och under 2020 uppgick kostnaden för läkemedel som ingick till cirka 34,3 miljarder kronor, inklusive patientavgifter.
Riksrevisionens granskning visar att den modell som Sverige använder för att fatta beslut om vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna gör det svårt för TLV att ta in vissa nya läkemedel. Det gäller framför allt läkemedel mot svåra och ovanliga sjukdomar som behöver en kontinuerlig behandling.
– Vi håller med i många delar av det som Riksrevisionen pekar på. Vi har också sett de utmaningar som finns, inte minst att vissa högt prissatta läkemedel vid svåra men sällsynta sjukdomar har svårt att inkluderas i högkostnadsskyddet. Riksrevisionen menar dock att det går att göra mer. I granskning konstaterar Riksrevisionen också att TLV har tydliga principer för prövning av nya läkemedel, vilket vi är glada för att de ser, säger Agneta Karlsson.
TLV:s generaldirektör Agnet Karlsson.
Men hur kommer det sig att TLV inte korrigerat dessa problem tidigare?
– Dels på grund av att lagstiftningen inte varit så tydlig, men också för att vi de senaste åren har behövt lägga mycket resurser och energi på att utveckla trepartssamverkan mellan TLV, regionerna och läkemedelsindustrin. Riksrevisionen konstaterar också att det har lett till återbäring. Det handlar om att vi behövt lägga våra resurser där det har gjort mest nytta, men om vi skulle få mer personal skulle vi kunna fokusera mer på det som ännu inte fungerar lika bra, säger Agneta Karlsson.
Hon menar dock att resursfrågan är en del av det som TLV ser som angeläget i Riksrevisionens granskning. Myndigheten vill också se nya verktyg genom reglering, bättre tillgång till data och att TLV utvecklar arbetet enligt Riksrevisionens rapport. För att göra det kan de nya personella resurserna handla om att anställa kvalificerade utredare eller personal med analyskompetens.
– Vi skulle behöva bättre möjligheter att hantera data, vilket vi inte har i tillräckligt hög utsträckning i dag. Med mer resurser och personal skulle vi kunna följa upp våra beslut mer systematiskt. Vi skulle också behöva att regionerna skickar data till oss, men då behövs personal för att kunna ta emot och hantera den datan säger Agneta Karlsson.
Riksrevisionen skriver också granskningen att regeringen bör kontakta läkemedelsindustrin och landets regioner för att få till en utvecklad prismodell, där till exempel prissänkningar på äldre läkemedel lämnar utrymme för subventioner av nyare och dyrare preparat. Även regionernas ansvar för en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning bör diskuteras, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
