Larotrektinib (Vitrakvi) är det första vävnadsoberoende cancerläkemedlet som godkänts i Sverige. Det har alltså effekt mot en specifik genetisk förändring i cancercellerna istället för mot en viss cancerform.
Läkemedlet är en adenosintrifosfat-(ATP)-kompetitiv och högselektiv tropomyosinreceptorkinas-(TRK)-hämmare som specifikt blockerar aktiviteten i de onkogena TRK-receptorerna och stoppar cancerns tillväxt och får tumören att krympa.
Freddi Lewin är nyligen pensionerad överläkare i onkologi och var ordförande i Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel när larotrektinib diskuterades i NT-rådet. Han är försiktigt positiv till det nya läkemedlet.
– Det finns ganska lite kliniska data och ingen randomiserad studie som kan visa om larotrektinib faktiskt är bättre än alternativen. Men det finns en indikation om det, eftersom det relativa fåtal patienter som har testats har fått respons som har stått sig ganska länge. Läkemedlet har därför en mycket intressant potential, säger Freddi Lewin och tillägger:
– Men man måste också komma ihåg att den aktuella mutationen inte behöver vara den drivande i alla tumörer som har den.
Larotrektinib tas oralt, antingen i kapsel eller som oral lösning. Det tas två gånger om dagen och rekommenderad dosering för vuxna är 100 mg per intag, medan barn doseras baserat på kroppsyta.
Fungerar vid många cancerformer
Larotrektinib fungerar bara mot tumörer med mutationer i TRK-receptorerna, vilka orsakar cirka en procent av all cancer. Mutationerna är relativt ovanliga vid vanliga cancerformer som bröstcancer, melanom och icke småcellig lungcancer, men väldigt vanliga i ovanliga cancerformer som sekretorisk bröstcancer, medfött mesoblastiskt nefrom, och infantilt fibrosarkom.
Larotrektinib är godkänt på data från pågående, öppna fas I- och fas II-studier varför data hittills är begränsad. Studierna visar att läkemedlet bara har effekt på patienter med NTRK-mutationen. Bland de hittills 164 vuxna patienter med mutation som behandlats är responsfrekvensen cirka 75 procent, medan den hos de tolv barn med mutation som studerats är hela 95-100 procent. Medianförändringen i tumörstorlek var en minskning med 68 procent efter två års behandling.
Tillgängliga data tyder på en relativt god säkerhetsprofil. Förhållandevis få allvarliga biverkningar har inträffat i studierna. Det handlar då om anemi, neutropeni, parestesi och muskelsvaghet. Mindre allvarliga, men vanligare biverkningar är förhöjda ASAT/ALAT-värden, trötthet, illamående och yrsel.
Det finns en risk att cancercellerna utvecklar resistens mot larotrektinib. Oftast beror resistensutvecklingen på mutationer som förändrar bindningsstället för larotrektinib på TRK-receptorn. Nya TRK-hämmare utvecklas för att minska den risken.
Läs mer: Så funkar larotrektinib
