Stöd till nyanlända farmaceuter kan fortsätta

Läkemedelsakademin får totalt 1 miljon kronor för e-utbildningar inom egenvård, farmakoterapi och apotekssvenska. Det är sjätte året som Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet beviljas främjandestöd, och i år läggs fokus på att utveckla utbildningarna inom apotekssvenska, som bland annat ska ljudsättas. 

Läkemedelsakademins utbildningschef Hanna Rickberg berättar att just språkkunskaperna ofta är en av de största utmaningarna för målgruppen när de ska genomföra kunskapsprov och kompletteringsutbildning på universitetsnivå.

– Om man har svårt med språket blir det svårt att klara kravet. Där fyller våra e-utbildningar ett stort behov då man får lära sig teori, men också får inblick i typiska begrepp och situationer som uppstår på svenska apotek, säger hon 

Bakom Senna-projektet står Lif, Almega, Svensk Handel, Svensk Apoteksförening och Sveriges Farmaceuter. Projektets målgrupp är farmaceuter med examen från länder utanför EU och EES, uppskattningsvis runt 90 procent av deltagarna är arabisktalande. 

Sara Antar har jobbat med projektet sedan 2019. 

– En av mina främsta fördelar är att jag kan prata och skriva på arabiska. Det blev en ”perfect match”, säger hon. 

– Dessutom kommer jag själv från Mellanöstern och har stor förståelse för deltagarnas bakgrund och kultur, så det blir aningen lättare för mig att leverera information och hjälp till målgruppen. 

Det märks att Sara Antar brinner för uppdraget. Hon kom till Sverige som åttaåring, med föräldrar som var akademiker och skulle försöka etablera sig på arbetsmarknaden i det nya landet. Precis som många andra barn i samma situation fick Sara ofta agera tolk åt sina föräldrar.  

– Det var ganska jobbigt. Det var en tung period, ibland fick jag sovra bland det jag översatte och berättade vidare för mamma. 

Genom att engagera sig i projektet vill hon hjälpa till att förhindra att barn måste ta hand om sina föräldrar i sådana sammanhang. 

– Det är en stor omställning att komma till ett nytt land från krig och oroligheter, både som förälder och barn. Att sedan inte få arbeta med en profession man är utbildad för och kanske har arbetat med i sitt hemland gör inte saken bättre, säger hon. 

Deltagarna till projektet hittar Sara Antar främst via sociala medier.

– Jag insåg tidigt att projektet behövde egna konton där vi kunde nå ut mer effektivt till målgruppen. Dessutom kunde jag räkna ut vilka tider på dagen som deltagarna var tillgängliga och med vilket språk jag bäst kunde nå olika grupperingar. Jag har inte hittat alla än. Men jag skulle säga två tredjedelar, säger hon. 

I studiecirklar får deltagarna hjälp att fräscha upp sin kunskap inför de kunskapsprov som kan leda till svensk legitimation. Enligt Sara Antar märks det tydligt att resultatet förbättras. Dessutom får deltagarna genom studiebesök, föreläsningar och seminarier en inblick i hur yrket kan se ut i Sverige – och information om att de faktiskt kan få jobb inom sitt område även om de inte klarar provet för svensk legitimation. 

– Många vet inte det. Vi visar att legitimationen inte alltid är ett krav, att det finns andra karriärvägar att ta, särskilt om man har med sig erfarenheter som kan ge certifiering för olika tjänster. En väg lämpar sig inte för alla, säger Sara Antar.  

Årets Senna-projekt pågår mellan mars och december.