Kraftigt ökad användning av EES under fokusveckan
Användningen av det elektroniska expertstödet EES nära fördubblades under förra årets fokusvecka vid expediering av läkemedel till målgruppen – barn upp till och med tolv år. Men systemet används inte som det var tänkt och behöver därför utvecklas, menar Sveriges Apoteksförening.
Under förra årets fokusvecka för EES, V43, ökade användningen av det elektroniska expertstödet vid expedieringar av läkemedel till målgruppen barn upp till och med tolv år med 77 procent – från drygt 12 000 slagningar per vecka till drygt 21 500 slagningar. Det innebär också att systemet användes vid mer än varannan receptexpedition till barn under veckan. Utfallet betraktas som en framgång av Sveriges Apoteksförening som ligger bakom fokusveckan.
– Återigen ser vi att vi vår fokusvecka får ett stort genomslag och ökar användningen av EES. Även efter fokusveckan fortsätter EES att användas i större utsträckning än före veckan, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening i ett pressmeddelande.
Fokusveckan ökade användningen av systemet för barn upp till och med tolv år, men generellt ses även en stadig och kontinuerlig ökning av användningen av expertstödet, både för barn och vuxna. I slutet av 2020 användes EES vid 40 procent av alla expeditioner.
Grundtanken bakom EES är att systemet ska identifiera risker för fel eller problem i patientens läkemedelsbehandling som sedan kan åtgärdas av farmaceuten. Men efter tre års granskning av resultaten från fokusveckorna menar nu Sveriges Apoteksförening att EES till viss del används på ett annat sätt än vad det ursprungligen var tänkt. Något som visar sig bland annat i att farmaceuterna ogärna stänger signaler för att andra farmaceuter ska ha tillgång till samma information i sin bedömning. Sveriges Apoteksförening menar därför att systemet bör utvecklas.
– Vi ser att EES framförallt används av farmaceuten som en del i bedömningen av expeditionen – inte för att identifiera läkemedelsrelaterade problem och åtgärda dem. En av utmaningarna som finns för att kunna gå vidare med de problem man ändå upptäcker tror jag är att det saknas bra möjligheter att dokumentera sina beslut, säger Fredrik Boström.
I slutrapporten skriver man att det inte är säkert att det är i EES den typen av dokumentation ska göras i framtiden. Istället skulle den Nationella Läkemedelslistan kunna vara ett alternativ för den här dokumentationen, något som också skulle göra informationen tillgänglig för förskrivarna och patienterna.
Läs slutrapporten från EES-veckan 2020 här >>
