Nya dyra läkemedel kommer att få det tuffare i framtiden spår regionernas NT-råd. Foto: Shutterstock.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, spår nu en framtid efter pandemin där resurserna kommer att krympa och det kommer att bli allt svårare för nya dyra läkemedel att ta sig in i den svenska behandlingsarsenalen. Sveriges regioners NT-råd (NT = nya terapier) publicerade i veckan sin podd med underrubriken ”Prioriterin i tuffa tider” där problematiken diskuteras med medicinjournalisten Anna Bratt som programledare.
Sofie Alverlind. Foto: Thomas Carlgren.
– SKR:s ekonomer har länge flaggat för att regionerna kommer att få en svårare ekonomisk situation som har att göra med den demografiska situationen där det blir fler äldre med vårdbehov samtidigt som andelen i arbetsför ålder inte kommer att öka särskilt mycket och det gör det svårare att klara välfärden, säger apotekare Sofie Alverlind, handläggare inom SKR och koordinator för NT-rådet.
På toppen av det läggs sedan de faktum att pandemin har resulterat i att mycket vård skjutits på framtiden och skapat en vårdskuld. Men pandemin har även lett till minskade skatteintäkter och en försämrad folkhälsa. Allt detta försämrar regionernas ekonomi i framtiden.
Lars Sandman. Foto: Charlotte Perhammar.
– Det blir väldigt tydligt för regionerna att vi befinner oss i en situation där det kommer att bli svårt att välja. Det finns olika dimensioner som påverkar våra prioriteringar. De dimensionerna som fanns tidigare med demografi och teknisk utveckling och läkemedelsutveckling, men också de nya faktorerna med det uppdämda vårdbehovet och skatteintäkter. Det finns en förnyad diskussion om prioriteringar och att vi nog kommer att få göra ganska tuffa bortval i vissa lägen, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, Linköpings universitet och ledamot NT-rådet.
Gerd Lärfars, ordförande i Region Stockholms läkemedelskommitté och ordförande i NT-rådet, menar att pandemin också har visat att NT-rådet behöver bredda sin syn på vad som ska prioriteras.
– Vi måste se till det totala behovet av vård och läkemedel när det gäller fördelningen av resurser och att säkra tillgången av även de äldre läkemedlen för att de blir oerhört viktiga i en sådan här krissituation. Prioriteringarna sätts mer på sin spets när man ser att vi faktiskt har områden där vi måste stärka våra resurser som vi tidigare har tagit för givet, säger hon.
Samtidigt poängteras det i programmet att det finns nya dyra läkemedel som gör stor nytta för både patienter och vården och faktiskt sparar pengar åt regionerna. Det är i första hand sådana läkemedel som man vill satsa på i framtiden.
Gerd Lärfars. Foto: Region Stockholm.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att vi blir bättre på att välja rätt läkemedel, alltså de viktiga läkemedlen att introducera. Det betyder att vi måste jobba väldigt mycket mer med osäkerheter kring nya läkemedel, säger Gerd Lärfars.
Kan det betyda att det blir fler nej-rekommendationer?, frågar programledaren Anna Bratt.
– Ja, det efterfrågas i varje fall att vi blir tydligare med våra ja- och nej-rekommendationer. Att det är ett bättre stöd än när vi har gett våra kan-rekommendationer och då blir det ju en tuffare prioritering förstås, säger Gerd Lärfars.
Hennes analys delas av Lars Sandman.
– Det stämmer och det handlar om att när resurssituationen ser annorlunda ut så blir ribban för att komma in med ett nytt läkemedel högre och då behöver vi bli noggrannare med hur vi tolkar våra dimensioner. Vi måste anpassa oss efter hur resurssituationen ser ut för tillfället, säger han.
