WHO-studie visar ingen effekt av läkemedel på covid-19
Vare sig remdesivir, hydroxyklorokin, lopinavir eller betainterferon tycks ha någon avgörande effekt på mortalitet, risk för respiratorvård eller sjukdomstid vid covid-19-infektion. Det nedslående resultatet visar ett förpublicerat manuskript av WHO:s Solidarity-studie.
Inget av de fyra testade läkemedlen kunde visa någon avgörande effekt mot covid-19 i WHO:s studie. Foto: Shutterstock.
I en ännu opublicerad, och därmed inte heller granskad (har inte genomgått peer review), studie utlagd som manuskript på Världshälsoorganisationen WHO:s, webbplats redovisas nedslående resultat för alla de fyra läkemedel som har testats i den så kallade Solidarity-studien.
Mellan den 22 mars och den 4 oktober i år har drygt 11 000 covid-19-patienter på över 400 sjukhus i 30 länder studerats. Sverige har inte deltagit i studien, men Finland, Norge och Litauen finns med ifrån vår närhet.
Totalt har 2 750 patienter randomiserats till remdesivir, 954 till hydroxyklorokin, 1 411 till lopinavir, 651 till betainterferon plus lopinavir samt 1 412 till enbart betainterferon. Utfallet för dessa patienter har jämförts med utfallet för de 4 088 covid-19-patienter som inte fick något av studieläkemedlen utan behandlades med annan behandling.
Cirka 80 procent av patienterna var under 70 år och drygt 60 procent var män. Totalt avled 1 253 patienter vilket ger en mortalitet på 11,8 procent, men den varierade kraftigt beroende på ålder och om patienten redan låg i respirator. För patienter över 70 år var mortaliteten 20 procent medan den för de under 50 år endast var sex procent. Patienter som redan låg i respirator hade en mortalitet på 39 procent medan mortaliteten för övrig låg på tio procent.
Studien, som designats för att gå på hundratals överbelastade sjukhus i ett antal olika länder mitt under ett pandemiutbrott, krävde ett minimum av dokumentering. Randomiseringen sköttes via en onlinetjänst och dödsfall eller utskrivning, användning av studieläkemedel eller inte, vilket var det enda som krävdes, rapporterades också online.
Men hur forskarna än vrider och vänder på siffrorna så visar inget av läkemedlen något som helst fördel i någon av de tre utfallsmåtten; mortalitet, respiratorvård eller utskrivningstid.
Forskarna lyfter dock fram att det fortfarande finns hopp. Covid-19-infektionen har två distinkta faser där antivirala läkemedel tros ha bäst effekt i början av sjukdomen och immunmodulerande läkemedel bäst effekt senare, något som inte var uppenbart när Solidarity-studien planerades. Forskarna kan visa att remdesivir visade en nästan signifikant bättre effekt hos patienter klassade som lågrisk, det vill säga tidigt i förloppet, medan behandlingen verkar öka risken hos högriskpatienter, senare i förloppet. Och även om randomiseringen till betainterferon nu upphör i Solidarity-studien lyfter forskarna fram en annan studie som visat god effekt av inhalerat betainterferon.
Solidarity-studien kommer att fortsätta att rekrytera cirka 2 000 patienter per månad och nu studera effekten av andra immunmodulerare samt monoklonala antikroppar mot SARS-CoV-2.
